Kalla kårar

Jag får kalla kårar när jag inser att Martin nu är fullt medveten om att jag träffar en annan och att det är ganska allvarligt.

Då finns det alltså ingen återvändo. Jag får ångest av tanken på att stänga dörren om det förflutna.

Och jag fattar det inte, för jag är så, så kär i Hansl.

lördagsmiddag

På lördag ska jag på middag hos en gammal klasskamrat. Hon har även bjudit 2 andra gamla klasskamrater, killar... så visst... det luktar pardejt, men det är det inte. Vi har helt enkelt sjukt kul ihop när vi partar.

Jag ville berätta om det för Hansl så att han inte skulle känna att det här är något som jag försöker dölja för honom.

Och han reagerade inte alls bra. Han reagerade t o m riktigt illa.

Det var liksom inget: Det får du inte.

Han började inte gråta, men rösten blev alldeles grötig.
Och även om det är helt fel att vi gör varandra ledsna, så gillar jag ändå tanken på att vi känner varandra så pass bra att vi hör varandras sinnesstämningar.

..........................................................................

Självklart var det något hans ex hade gjort.
Hon hade tydligen gått ut och partat och sedan inte hört av sig på 2 dagar.
(Kanske behöver tilläggas att hon också var från Sverige, så Hansl hade liksom ingen möjlighet att åka över och kolla om allt var bra med henne)
När han berättade för henne att han varit orolig så hade hon bara skrattat åt honom.

Jag sa till honom att jag kan sms'a honom utmed kvällen och han kan sms'a mig + att jag sover hemma hos Malva och så ringer jag honom när jag kommit dit.

Då var allt bra igen.

Jag gör det som behövs för att han ska känna sig bekväm med det. Jag gör allt utom att ställa in - där drar jag gränsen.
Jag har blandade känslor inför att vara så viktig för någon annan. Det känns tryggt att vara omhuldad, men samtidigt tappar jag lite av min personliga frihet.

Annorlunda komplimang

Hansl: You can crush melons with your pussymuscles
Jag: eeh, thank you?

Fast när jag diskuterade det med en väninna berättade hon att hennes pojkvän hade fått blåmärke på sin kön efter att de hade haft sex... så där ligger jag i lä.

Frågor och svar... kind of

Jag pratade med Hansl om vad som har hänt honom tidigare i hans liv, som gjort honom så osäker.

Han berättade om en tuff uppväxt och om ondskefulla flickvänner som sagt fruktansvärda saker.

Chansen är väl stor att man med ett sånt förflutet blir tjockhudad och känslomässigt oåtkomlig, men sådan är inte Hansl. Han är precis tvärtom...

Känner inte riktigt att det är rätt att outa hela hans förflutna, vilket är lite konstigt, för den hänsynen har jag inte visat någon annan här.

I alla fall så sa han rakt ut att det finns saker som hänt, som han inte kan berätta för mig än.

och sånt är direkt jobbigt för mig.

Jag hatar att veta att det finns något som jag inte vet.

Vad har han varit med om?

När jag pratade med Hansl igår så pratade vi om vad vi tycker om hos varandra och då frågade han om jag inte tycker att han har några nackdelar. (vilken konstig fråga tänker jag nu, varför frågar man någon om sånt?)
Jag sa till honom att jag tycker synd om honom för att han är i så stort behov av bekräftelse, men jag sa också att som hans flickvän anser jag att det är min uppgift att ge honom den bekräftelse han behöver.
Jag sa att han är så underbar och att han borde vara medveten om hur bra han är.
När jag sa det så hörde jag hur han snyftade till.
Jag: Don't be sad!
Hansl: No, I am not sad, just a little emotional, because you are so sweet to me. I am not use to people being sweet to me.
Så frågade han om jag tycker att han har äcklig kropp.
Jag: No!?! I love your body. I think it is so sexy.
Hansl: I've been told that my body is disgusting.
Jag: I can tell you that whoever said that only said that to make you feel bad. It is NOT true! You have a wonderful body.
Men jag funderar på vem som kan ha velat göra honom så illa. Och varför har Hansl inte bara kunnat skaka av sig de elaka orden som skitsnack? Varför fastnade det?

Ledig

Idag har jag varit ledig från jobbet och Saras man har ordnat ett program så att jag ska kunna lära mig lite Holländska.
Så jag har suttit och pluggat större delen av dagen. Sablar vad svårt det är. Jag kan liksom inte hantera sche-ljuden som ska låta som om man tar sats för en snorloska.
Är ni med?
Ik begrijp het niet.
det enda svåra ordet att uttala i den här meningen är begrijp som ska uttalas som bechrejp (kom ihåg snorloskan)
och det betyder; Jag förstår inte
Fruktansvärt användbart.

Så ikväll så pratade jag med Hansl och han berättade att han hade berättat för sina "extraföräldrar" om mig och de hade frågat massor och han är så stolt(!?) över mig.
Jag blir så himla glad.

Just nu pratar Martin med Sara. Det känns lite halvjobbigt, för jag är så medberoende och jag hade kanske helst sett att hon inte berättade det han säger - för jag vill inte dras in i ekorrhjulet.
Samtidigt är jag sjukligt nyfiken.

Han saknar mig, säger hon att han skriver.

Han ville hellre dricka än att vara med mig, tänker jag.

Fast jag inte fattar varför

så vill Hansl vara med mig. Jag får en känsla av att jag kan göra eller säga vad som helst. Han skulle acceptera det, bara för att det kommer från mig.

Med det här menar jag inte att han är dum på något sätt - det är helt enkelt så, att han älskar mig fantastiskt mycket.

Och det är lite konstigt, tycker jag, att man kan fastna för en annan person på så kort tid. Jag har råkat ut för det förut, men den killen behandlade jag tyvärr riktigt illa.

Idag är vi vänner som hörs 2-3 ggr om året och när jag pratar med honom, så känner jag att han fortfarande älskar mig, men han skulle aldrig kunna bli kär i mig igen. Men det känns bra... Jag har honom på min lista.

Hansl väljer mig framför att röka. Och jag var så, så rädd när jag ställde ultimatumet. Jag var så rädd att jag bara skakade.

Rädd för att han inte ska anse att jag är värd den uppoffringen

Rädd att han ska svika mig på samma sätt som Martin gjorde.

Men Hansl pratar framtid istället. Han vill köpa ett hus i Sverige.
Han säger: If we're together next year. I want to buy a house in Sweden. Would you want to live there with me?
Jag: Yes, off course.

Och så mer tjat om rökning

just för att det är så farligt och luktar så illa och gör mig så illa berörd.

Jag pratade med Sara om Hansls rökning. Hon sa att hon skulle aldrig kunna tänka sig att vara med en rökare och jag funderade och det är exakt så jag känner själv.

Och om nu Hansl röker och jag inte vill ha en rökare i mitt liv, så är det bäst att ta det nu och inte sen... om en månad eller ett år.

Så jag tog ett djupt andetag och jag tog upp det med Hansl. Jag sa att det inte fungerar med hans rökande. Han röker för mycket för att det ska kännas bekvämt för mig. Han sa att han inte röker SÅ mycket, men jag höll fast vid min åsikt.

Sedan började jag grina och jag sa att han måste välja.

Och jag ställde det ultimatum som jag bävat inför.

Don't answer now, sa jag till honom. We talk about it tomorrow.

Bild på Hansl

Här var vi på väg in till stan. Han drack en Heineken, för det ska man göra när man är från Holland.

Sex med Honom

När man i fyra år haft sex med någon som känner en så utan och innan, så känns det oerhört skrämmande att lämna ut sig till en annan man.
Att göra sig så sårbar.

Jag är bra på allt som leder fram till sexet.

men jag är så osäker på mig själv och min förmåga att tillfredsställa, eftersom jag är så van vid Martin

och inte alls lika flexibel,

som jag var förr,

när jag var sexuellt hyperaktiv

och vid vårt första samlag så visade jag Hansl hur han skulle få mig att komma
och han lärde sig fort för det var enda gången han behövde guidning...

jag vet inte hur många ggr vi haft sex under helgen, men det har hela tiden varit: I love to fuck you. Både från hans sida och min

och både Hansl och jag gillar dirty talk, men konversationen är som hämtad ur en porrfilm så det är tur att man inte funderar alltför mycket över hur det låter...
Hansl: You wanna fuck me?
Jag: Yeah, I want you so bad.
Hansl: I love the taste of your wet pussy
Jag: I want to feel your big cock deep inside me

men så söndags...så sa han: Do you wanna make love?
Och självklart svarade jag ja och jag tänkte: han sa "make love", han sa "make love"

Han drog med mig in i sovrummet. Vi plockade av oss kläderna på vägen



Jag klättrade upp i sängen och la mig ner, redo att ta emot honom
och han kröp upp och la sig ovanpå mig och fixerade mina ögon och stötte in i mig.
Jag njöt av hur han fyllde mig och han rörde sig så att jag förstod att tanken var att jag skulle komma.

Det var så hett att jag fick orgasm på mindre än 2 minuter.
Jag lutade huvudet bakåt och skrek: Oh God, oh God, oh God...(engelska alltså, inte God som i Gott, såvida man inte pratar tyska för då är Gott Gud, vilket var vad jag sa, fast på engelska)

och Hansl stönade avgrundsdjupt när han kände hur jag krampade runt honom

Han ökade takten och kysste mig, det var bara att hänga med och njuta så mycket som möjligt.
Hansl gav mig några hårda stötar och då kände jag att jag utan problem skulle kunna komma igen.
Så jag greppade han stjärt och han viskade hest:I love you...
Jag: Yeah?
Hansl: I love you
och han säger ju låf istället för love, men jag tycker det låter så sexigt och rart på samma gång

Han tog mig till en andra orgasm och det kändes som om jag svävade ut ur mig själv och min enda medvetna tanke var: skönt skönt skönt skönt skönt

Och helt plötsligt dök en tanke upp om att shit vad det är synd om grannarna som måste lyssna på det här. Jag viftade snabbt bort den och plockade tillbaka mitt medvetande till här och nu med Hansl.
Stöt på stöt - det var bara att njuta.
Han la sig ner och sa: Come here darling.
Och det var min tur att tillfredsställa honom.
Hansl: Do you like to taste yourself of my cock?
Jag: Yeah, I love it.
Och jag sög och smekte honom till orgasm.

Efteråt låg vi och småhånglade och viskade små kärleksord till varandra. Och det finns inget bättre än att krypa nära och vila huvudet på hans bröst.
Han har hår på bröstet, en mjuk matta.

Det som är bra

Vad känner du? frågade någon

och jag funderade och jag skrev inlägg och jag tog bort dem och jag funderade lite till.

Vad känner jag för Hansl?

Jag älskar när vi älskar

och jag älskar när han säger att han älskar när vi älskar.

och vi pratade igår och vi pratade religion.
Hans familj är katoliker, min är pingstvänner.
(om det är någon som vet en Holländsk översättning på det, så uppskattar jag hjälp)

Men när han berättade om sin åsikt om religion var det en nästan exakt återgivning av mina egna åsikter...
och då började jag tänka
att det här kanske är min soulmate i alla fall...

Inte för att det är så viktigt med religion, men just att jag kände en kontakt på ett djupare plan

jag vill att han är glad, att han är lycklig

jag saknar honom, för att han inte är här längre

Och imorse luktade jag på täcket för att det luktade av honom

och ja... Jag är förälskad, kanske t o m kär

Det som är mindre bra...

Det är så svårt att bara ge sig hän för han stannar upp hela sitt liv för att fråga mig: What's wrong?
och jag svarar: Nothing...
För ingenting ÄR fel.

Varför tror han att något är fel?

Och han behöver bekräftelse och han säger: Tell me how much you want me.

och jag kan inte prata på beställning, så hela hjärnan knyter sig och jag blir extra tyst istället.

Hansl: Say something

och jag är bara tyst.

Saras åsikt

Jag var hos Sara igår och vi pratade, som tjejer gör...

Hon sa: Jag var hos Malva igår och hon frågade vad jag trodde om dig och Hansl och jag sa att allting såg bra ut. Ni var väldigt rara mot varandra, men det var något som saknades. Jag sa till Malva att jag tror inte att det kommer att hålla och jag tror att det är du som kommer att göra slut. Vad säger du om det?

Sara såg väldigt busig ut och det jag tänker på är de där tillfällena då hon känt till saker som hänt i förväg. Och att man aldrig vet om det hon säger är sånt som hon tycker eller sånt som hon vet.

Och jag tror, fortsatte hon, att du kommer att bli ihop med Martin.

Jag: Vet du vad. Det ÄR inte samma med Hansl som med Martin. Men bara för att det var så himla bra med Martin så betyder inte det att det var för att vi passade så bra ihop, utan det kan helt bero på att han i sin bipolaritet, snappar upp sin omgivning och hur den reagerar på det han gör och så förstärker han de sidor som känns välkomna. Han manipulerar för att passa in. Säkert helt omedvetet också.

Jag fortsätter: Martin har gjort så himla mycket mot mig och ju längre jag är ifrån honom, desto tydligare ser jag att jag inte vill ha tillbaka det livet. Jag kommer aldrig att kunna lita på honom fullt ut, men nu säger jag bara hur det känns nu.
I alla situationer där han ställts inför ett val där han antingen kan göra det rätta för mig eller något som skadar vårat förhållande så har han alltid valt fel.
Och visst, när han kommer ut från sin behandling, så kanske det är helt annorlunda. Men det är 3 månader bort. Det är lång tid.

Sara: Och det är 3 månader med Hansl.

Hansls besök

Jag tror jag har gjort ungefär 7 eller 8 inlägg sedan Hansl var här, men på något sätt har det jag skrivit inte känts rätt. Så jag har varit tvungen att ta tillbaka dem.

Vi har tillbringat tid tillsammans och haft det riktigt mysigt. Vi har haft sex och vi har älskat. Och jag njuter av Hansls sätt att tänka. Han är så klok trots att han bara är 27.

Hmm det lät verkligen nedlåtande, men jag menar att de 27 åringar jag känner eller har känt är inte så färdiga med sina åsikter, utan det mesta handlar om att festa runt så mycket man kan.

Och jag fattar att han är verkligen galet förälskad i mig, men jag förstår inte varför eller hur det gick till.

Jag minns hur det var för 4 år sedan, med Martin och jag tänker att den här killen tävlar mot min själsfrände. Och jag och Martin var så otroligt synkroniserade från början att folk höjde på ögonbrynen när vi sa att vi bara träffats en månad. Vi var Bill och Bull... Helan och Halvan...

or so I thought... för mitt i all det perfekta synkroniserade dejtandet så hade han sex med minst en annan tjej. Och att bli bedragen på det sättet är inget jag strävar efter.

Hansl är 150 mil bort och jag tänker att jag tror aldrig att han skulle göra något sådant mot mig. För Hansl är mycket mer färdig med vad han vill ha än vad Martin är.

Hansl vill ha mig.

Hjälp det ligger en man i min säng

Wow, han är verkligen annorlunda, men det har inte varit någon kärlek vid första ögonkastet. Han är jättesöt och trevlig och just nu känns det som om jag bara vill skriva om det som är positivt, men det finns en del som får mig att hålla tillbaka...

Varav en sak är att han inte har tagit av sig strumporna sedan han kom hit...

Fejjan retaliation

Jag skapade en egen quiz på fejan.

Av någon underlig anledning så fick Martin att han var en "match made in heaven"

Fast vem hade kunnat ana att han skulle ljuga sig igenom en facebook quiz?
*himlar med ögonen och suckar*

Martin gör ett utspel på fejjan

Sara ringde: Martin har gjort en quiz om dig på facebook.
Jag: VA!? NÄÄÄÄ!
Sara: Jooo, den heter "Kan du vara Martins flickvän"
Hon klickade sig igenom den och läste upp fråga efter fråga där han listat saker som har varit våran vardag, men som vi njutit av att göra tillsammans. Han tog upp vår favoritfilm, våra älsklingsaffärer, hur vi tillbringade helgerna, vilka mina kompisar är.
Sara blev helt tagen. Jag hörde hur hon började snyfta när hon fick upp resultatet tillsammans med en bild på mig

Sara completed the quiz "Kan du vara Martins flickvän" with the result Du är verkligen Martins flickvän.
Stämmer ditt utseende överens på bilden. Grattis och skynda dig och ring honom innan han blir upptagen..

Sara pratar ofta om hur jobbigt det var att ta hand om överlämningen av våra saker. Att Martin var helt gråtfärdig och att hon själv höll på att börja grina. I det här läget är det jättesvårt att vara stark. Men istället för att koncentrera mig på det som var bra med Martin. så måste jag fokusera på det som var dåligt. Lögner... otrohet... ekonomiska ruiner... alkoholismen... de bipolära svängningarna (som iofs inte är hans fel) och det förbannade rökandet.

Upptagen?! Upptagen av något eller någon?

Skyndar mig att tänka på något annat... som att om exakt 12 timmar kommer Hansl att stå och vänta på mig på centralstationen.

Nervositet

Jag: It's only a day left untill you are here
Hansl: I'm getting really nervous.
Jag: It's good that you are nervous. Then I don't have to be.
Hansl: That's what my father always says.

Själv pendlar jag. Idag när jag tänkte på att träffa Hansl så slog mitt hjärta jättehårt.

dunk dunk dunk...

När jag senare tänker på att träffa honom så känner jag mig lugn... allt kommer att bli bra.

24 timmar kvar

en annan typ av oro

Hansl säger att han är orolig för att jag ska såra honom. Han har så mycket känslor för mig och han är rädd att jag inte ska tycka att han är tillräckligt bra eller tillräckligt fin... eller att han inte kommer kunna tillfredsställa mig, så att jag blir besviken på honom.

Och jag kan inte låta bli att tycka jättesynd om honom. Vad har han varit med om?

Så jag frågar

Hans svar är lite undvikande: In the past girls have been really mean to me.

Jag känner att jag inte vill fråga ut honom om exakt vad de har sagt. För jag vill ha ett öppet sinne, när vi ses.

Men sedan... om allt känns så bra som jag tror och hoppas att det kommer att göra. Då kan jag fråga exakt vad de har sagt och jag kan dementera och säga att de har fel och berätta för honom hur underbar han är.

nu är det bara en dag kvar... han kommer imorgon...

Oron ökar

Martin ringde mitt i mitt samtal med Hansl. Jag sa till Hansl att jag måste svara och frågade om han kunde ringa senare. Han sa sure.

Det kändes fruktansvärt illa att lägga på med Hansl bara för att prata med Martin, nästan som att vara otrogen, men jag vill ju prata med Hansl hela kvällen,

som vi alltid gör

och då vill jag inte riskera att Martin fortsätter ringa eller ännu värre - får för sig att komma över.

Så jag svarade och där var Martins röst och jag kände att jag saknat honom, men jag kände ingen kärlek. Jag kände ingen längtan att få vara med honom.

Vi pratade om lite allt möjligt. Han ska tydligen bli inlagd på ett behandlingshem där de har vana av folk med dubbel diagnostik. Jag bekräftade att han skulle få tillbaka min katt när han kommer ut. 3 månader blir han borta. Jag tror att det blir bra för honom.

Jag sa: Jag hörde att du hade fest i lördags.
Martin: Nej, det har jag inget minne av.
Jag: Nä precis.

Han frågade hur det går med dejtandet och jag svarade undvikande. Kändes inte riktigt rätt att säga att jag träffat någon annan när jag inte träffat Hansl än. Jag frågade hur det gick med hans dejtande men han sa att ingen vill träffa honom.

Det kändes som om han ville dra ut på samtalet, men jag avslutade det efter c a 10 minuter. Jag längtade efter att prata med Hansl igen.

Oro...

Jag är hemskt orolig för att Martin av någon anledning ska få för sig att dyka upp hemma hos mig i helgen.

Han är inte direkt stabil i sin bipolaritet och om han är i en uppåtvåg kanske han får för sig att han är så jävla bra att han kan vinna tillbaka mig.

Så jag bestämde mig för att berätta om Martin för Hansl. Jag berättade inte särskilt ingående, men jag berättade att jag lät honom välja mellan mig och alkoholen.

Jag sa att det tog oss ett halvår att avsluta förhållandet och att jag tror att Martin fortfarande har känslor för mig.

Jag sa också att jag inte vill vara med Martin. För det vill jag inte...

2 dagar kvar...

Love

Vi redde ut allting igår och han sa: I'm sorry that I talked to you about that when I know you are emotional.
och jag bara älskar att han är känslig för sådant och ingen jäkla bulldozer och jag älskar att jag är så viktig för honom att han lider av att jag är ledsen.

Och idag ringde han, när jag var på väg till jobbet, bara snabbt för att säga godmorgon, medan han drack sitt morgonkaffe.

Jag verkligen kände hur alla samtal runt omkring avstannade och alla bara lyssnade till min stapplande engelska.

Vi avslutade samtalet snabbt, men jag skickade omedelbart ett sms där jag förklarade att han gör mig så fantastiskt glad när han ringer.

Han kommer snart, det är 3 dagar kvar...

Förstår varför Gustaf hatar måndagar

Det var en fruktansvärd dag igår. Jag bråkade med en användare och chefen och jag hade ett möte där det framgick att han tycker att jag inte är tillräckligt effektiv. Till råga på allt så kände jag mig förkyld och gick runt och snörvlade.

Jag satt bara och höll inne tårarna och min kollega som jag berättat om tidigare satt och skickade uppmuntrande meddelanden och hjälpte mig med lite uppgifter.

Skickade ett meddelande till Hansl att jag mådde skit och han ringde 2 sekunder senare och frågade om han hade gjort något fel. Jag sa nej. Då sa han att det är dyrt att ringa och så la han på.

Han pratar ofta om att det är dyrt att ringa från hans mobil. Undrar hur mycket tid som gått åt till det?

Sedan ringde han när jag kom hem och då började han prata igen om hur dyrt det är att ringa och jag kunde inte hjälpa det, men jag kände mig så himla ledsen och det sista jag ville prata om var att jag är en belastning för hans ekonomi.

Så jag började grina, men jag försökte hålla ihop och frågade om vi skulle kunna prata vidare senare. Självklart hörde han att jag var upprörd och då vägrade han att lägga på.

Fast vad han än så så sa jag att jag ville prata senare. Inte direkt lätt att prata när jag har dotter och matlagning att hantera mellan tårar. Till slut gav han upp och vi la på.

Sedan är det ju viktigt att upprätthålla fasad inför dottern. Mamma är inte ledsen.

Torka tårarna.

måndagsångest

Och jag tänkte i dag på väg till jobbet: Vad håller jag på med? Det är ju inte klokt att ens överväga att starta ett förhållande med någon så långt borta. Jag har inte råd att åka till Holland var 4:e vecka.

Sedan tänker jag att jag är fånig som hänger upp mig på sådana saker. Jag tänker att om allt stämmer, så ser vi till att få det att fungera. På ett eller annat sätt.

Hansl har också farhågor. De är inte särskilt lika mina... Han är rädd att jag ska lämna honom på centralstationen eller ännu värre, att jag inte ens ska dyka upp.

Han låter mig förstå att hans familj och vänner är oroliga för honom och de tycker att det är lite galet att han ska åka hit. Jag vet att han har visat kort på mig och på något sätt har han övertygat dem om att det kommer att gå bra.

Jag tänker att jag vill göra honom lycklig.

Och han säger: Jak will kissa met dig.
och jag skrattar och säger: You can't say that. It means you want to pee with me. Say: kyssa.
Hansl: Kyssa. Jak will kyssa met dig.

sedan låtsas han att han sagt rätt hela tiden...

För att jag ska kunna prata med hans pappa så lär han mig säga att jag vill ha en öl. Det är ett samtal jag verkligen ser fram emot.

Första bråket...

Jag hade en dispyt med Hansl igår.

Vi pratade i telefonen.
Han sa: Do you love me? (och jag tycker att det låter så gulligt för han uttalar Love så där holländskt att det att det låter som han säger "låff")
Jag: yes
Hansl: Well I like you.
Jaha? Först ska jag säga att jag älskar honom och sedan klämmer han till med att han tycker om mig. Bastardo!
Jag: Yeah, I like you a little too.
Hansl: Only a little? Well if you only like me a little then maybe I should cancel my ticket for friday.
Han lät inte arg eller upprörd, så jag förstod att han inte menade allvar, men jag var långt ifrån road. I det här läget var jag t o m rätt upprörd. Jag fattade ju att han bara ville ha bekräftelse, men jag var så, så nära att svara: Go ahead and cancel it.

Istället avslutade jag samtalet och skickade ett sms: Why?

Hansl ringde och ringde och jag tryckte bort hans samtal och han sms:ade och bad om ursäkt och jag förklarade hur det hade känts för mig och att han inte kan skämta om sådana där saker.

Vi pratade senare... och blev sams på riktigt... och det är fruktansvärt jobbigt att inte veta... är det värt det?

Sara hörde av sig på msn

hon sa: Martin har druckit.
Jag: hur vet du det?
Och då klistrade hon in urklipp av saker han skrivit till henne på facebook.
Vanliga Martin-skämt som relaterade till kändisdjungeln och att äta maskar,

men jag läste mellan raderna och jag förstod att Sara hade rätt.

Samtidigt kände jag mig irriterad och jag insåg att jag är i ett läge där jag inte vill höra om honom... alls.

Fredag, han kommer på fredag!

Allt är så enkelt.

Vi tillbringar timmar tillsammans i telefonen. Det blir alltid så sent att båda nästan somnar, men ändå vill ingen lägga på.

Vi gör usla översättningar av roliga historier, så det tar aslång tid för den andra att komma på poängen.

Vi skrattar och jag älskar att höra honom skratta...

och jag tänker med sorg att jag inte kan minnas när jag senast skrattade med hjärtat.

Och vi pratar om fredag, som bara är en vecka bort.

Vi pratar om våra farhågor och våra förväntningar.

Hansl säger att han har fjärilar i magen varje gång han tänker på mig,

men för mig känns det i bröstkorgen... det känns som om hjärtat inte får plats

Han säger att han älskar mig och jag vet att han menar det.

Jag säger att jag älskar honom också, men jag vet inte om jag menar det.

Jag känner mig kär

och när jag tänker framåt finns ingen Martin...

Bara Hansl och nästa helg... det är min framtid

Att röka eller inte röka? Det är frågan.

Så det följde ett antal sms, fram och tillbaka. Jag försökte förklara att jag inte kände att jag hade rätt att begära att han skulle sluta röka. Och jag kände extrem ångest inför att Hansl skulle känna att han behövde välja mellan mig och cigaretter. Jag ville inte ens ge honom chansen att välja cigaretterna över mig.
Martin valde inte mig - varför skulle en kille som jag inte ens har träffat välja mig.

Raringen skrev: I love u so much it hurts me when u are so sad its not much to ask big kiss i love u cutie have a nice day

(han är inget fan av skiljetecken)

Nästa sms: Mm cutie i dont want to lose u for this! i do evrything to keep u with me : ) ur my baby my sweetie i love u ! I will not do that anymore, i promis. i just want to make love to u right now i want to kiss u so long untill ur are smiling

Då känns helt plötsligt allt bra igen
Lika bra som innan jag fick reda på att han rökte.

Hansl de Reukenhof

Dagen efter min lilla "rök-konfrontation" med Hansl kände jag mig låg. Det kändes som att jag inte hade någon rätt att begära att han slutar röka, utan det skulle vara bäst för alla att jag tog bort mig ur ekvationen.

Jag menar, rökningen var ett problem mellan mig och Martin. Om jag ska välja en ny kille ska jag inte ta en som jag vet inte passar.

Jag försökte...
Jag sa: I can't be with a smoker. I'm so sorry. You can still come, but there is no future for us.
Hansl: No cutie, don't say that. I'll stop, right now. This is stupid. I don't need to smoke. I only need you.

En fruktansvärt jobbig tanke slog mig: Hur många gånger har jag inte hört ett liknande löfte, fast på svenska.

Nästa tanke var lika ovälkommen: Tänk om Hansl har alkoholproblem?

Fast det måste man ju inte ha bara för att man röker, men det skulle ju vara fantastiskt intressant om jag lyckats sniffa upp en ny alkoholist.

Så ikväll frågade jag honom om det och jag berättade om mina ex som druckit och hur svårt det varit för mig, men när jag pratar med Hansl så får jag känslan av att han har en väldigt sund inställning till alkohol.

Vänta... var det en rökare till?

Hansl och jag har pratat om rökning och jag fattade det som att han kanske feströker lite då och då. Hur korkad är man? För på en bild av honom, sitter han och röker och jag reagerade, när jag såg bilden, på att han höll cigaretten som en rökare.


Glaset ska bara markera att han är på en fest.


men se här... ett klassiskt "rökargrepp" om ciggen

Så jag frågade Hansl igen om han röker och han berättade att han tar en cigarett på morgonen och ibland en på kvällen, men inte alltid. När han går ut... När han fiskar (Hansl tycker om att fiska).


Så jag förklarade för honom att det här med rökandet funkar inte för mig. Jag kan inte ha en rökare i mitt liv. Jag tycker inte om lukten eller smaken och jag vill inte att Linnéa ska ha det i sitt liv heller. Och jag vet minst en person som läser det här och tänker, men det är väl inte så farligt... men det är det, för mig.

Hansl sa omedelbart att han ska sluta och det var inget snack om saken.

Sedan ville han att jag automatiskt skulle vara jätteglad, och jag försökte få honom att förstå att jag kommer må bättre ang det här imorgon bitti.

Jag är genomskinlig

och genomskådad.

Hansl frågade ikväll om jag verkligen smeker mig själv när vi har telefonsex. Jag: Eh, sure and I am really hot for you.
men jag sa också att jag vill "spara mig" tills vi ses, men att det inte gör något att han tillfredsställer sig. Att jag tycker om det... tanken på att jag gör honom så upphetsad.

Sedan frågade han om mitt senaste förhållande och jag undrar hur jag ska förklara att Martin har varit som en besatthet i mitt liv. Hur vi gjort slut i ett halvårs tid och att jag fortfarande har känslor för honom. Men jag sa som det var... eller åtminstone något som låg nära sanningen.
Jag sa att vi hade ett utdraget uppbrott och att jag inte vill tillbaka till det förhållandet och att jag vill gå vidare... och jag sa att jag vill gå vidare med Hansl...

fast det VET jag ju inte. Jag har ju inte ens träffat Hansl än...

men jag skulle verkligen vilja gå vidare med Hansl

" Det som håller mig tillbaka är inte rädsla, det som driver mig framåt är inte du, detta är viktigt"

Och jag fascineras av att han verkligen gick rakt på 2 ömmande punkter. Killen sitter och är inkännande - 150 mil bort.

Telefonsex

2 ggr har jag och Hansl haft telefonsex. Hansl säger allt han vill göra med mig och jag säger allt som jag vill göra med honom. Jag tänder verkligen på det, men jag kan liksom inte förmå mig att smeka mig själv. Jag vet inte om det är någon mental blockering eller om jag bara är blyg, men det går inte... hur kåt jag än är.

Så vad gör jag?

Jag fejkar orgasm... 150 mil från Hansl - fejkar jag orgasm.

Och jag älskar att höra honom komma, det gör mig ännu mer upphetsad, men trots det, kan jag inte tillfredsställa mig själv, så att han hör det.

Hansl berättar att han fantiserat om mig 2 ggr tidigare under kvällen och jag fascineras över hur hett han åtrår mig. Ett kort ögonblick tänker jag att han kanske också fejkar... precis som jag,

men jag vet,

att han är inte som jag...

Han är en ärlig kille

Jag är så rädd att såra honom, för han förtjänar bättre än så. Men det enda jag kan göra för honom är att ge mig själv tillåtelse att bli kär i honom, på riktigt, sedan...

får det ske, det som sker...

Que sera, sera

Hansl

Han ringde igår. Jag hade verkligen längtat efter att han skulle ringa.
Det värsta med den här formen av dejting är att man försöker lära känna varandra. Man tillbringar timmar i telefonen och på msn. Det känns nervöst och spännande fram tills man träffas, men sedan kan allt raseras av att man inte känner någon fysisk attraktion.

Läste i aftonbladet att det är vanligt att man dras till dem som liknar ens föräldrar, för att det ger en känsla av trygghet. Därför är det inte helt ovanligt att par liknar varandra.

Kan inte komma på någon av mina ex som skulle likna min pappa eller mamma, än mindre mig.

Det är kanske därför det inte hållit heller...

Hansl liknar inte heller mina föräldrar.

Lovely

Sitter och chattar på msn med en kille som är 23... haja... 10 år yngre... Alltså när han skriver att han tycker att man är snygg då växer självförtroendet något fantastiskt...

Miss Understood säger:
jaha, när kommer du hit då?
Miss Understood säger:
jag skojar bara med dig hjärtat...
Miss Understood säger:
jag förväntar mig inte att du ska komma hit
Neo23årgammal skickat 2009-09-04 13:21:
oj såg inte att du skrev..
Neo23årgammal skickat 2009-09-04 13:22:
jo vore väl mysigt att hälsa på dig
Miss Understood säger:
jaha... fast jag skojade bara...
Neo23årgammal skickat 2009-09-04 13:24:
okej
Miss Understood säger:
ja... tycker att vi har ett underbart förhållande nu
Miss Understood säger:
då ska man ju inte förstöra det genom att träffas
Miss Understood säger:
jag tycker ju att du är helt underbar
Miss Understood säger:
och jag blir hur glad som helst när du är online
Neo23årgammal säger:
haha detsamma faktiskt
Neo23årgammal säger:
blir också glad när du är online
Neo23årgammal säger:
min hjärtfrekvens ökar
Miss Understood säger:
åh, sötnos... vad du är gullig


Fast i det här läget fick jag lite panik för jag klarar inte av att jonglera killar och jag vill inte att vi ska bli seriösa med varandra...
+ att han är 23
+ att han bor i en annan stad
+ att Hansl har sin flygbiljett och kommer hit om 2 veckor
+ att jag inte har kommit över Martin än...

Samtal på fyllan

Klockan var 00.43 då mobilen ringde. Vem i hela friden ringer nu, tänkte jag. Fast jag var helt säker på att det var Martin så stod det Hansl de Keukehof i displayen. Jag hann också tänka: Varför ringer han nu? Han hade redan ringt 2 ggr under kvällen. En gång för att berätta att han inte hade tid att prata och en gång då vi pratade lite kort bara om vad vi gjort idag.
Hansl tycker mycket om att prata i telefonen, så varje samtal med honom brukar vara i mellan 1-2 timmar. Men nu är Hansl i Tyskland över helgen och det är tydligen jättedyrt för honom att ringa, så samtalen är korta.

Jag: Hi Darling!
Hansl: Hello cutie! Are you my cutie? I just want to tell you that I am a little bit drunk right now.
Jag: Oh, that's nice. (!?!)
Hansl: Do you mind?
Jag: No, I don't mind,

Hansl: Well then you know.

Jag: Then I know... As long as you're having fun it's ok.
Hansl: I love you so much. I just want to tell you that.
Jag: That's nice.

Hansl är på fiskesemester med sin pappa och farbror och gubbarna hade druckit honom under bordet. Jag konstaterar att ett fyllesamtal går till på ungefär samma sätt utomlands som i Sverige.

Hansel and Gretel

Vet inte varför jag fick för mig att det skulle vara okej att Hansl skulle komma hit. Får kalla fötter flera ggr om dagen, men Hansl har köpt sin biljett, så jag berättar inte om mina farhågor. Han ringer mig flera ggr om dagen. Vill bara höra min röst. "Then you know" är frasen han använder mest och han pussar telefonen, vilket bara förstärker känslan av att han är så mycket yngre. Hansl förstår svenska jättebra, men vi pratar mest engelska.
Han säger: I can sleep on the couch, if that feels better for you.
Jag: That is so thoughtful of you
Hansl: No, I understand. You are a woman, meeting someone for the first time. It is important that this feels good for you, cutie.

Martin ringde mitt i mitt samtal med Hansl. Omedelbart ursäktade jag mig för Hansl och sa: I have to take this.
Martins pappa har fått cancer och är nyopererad. Martin sa att jag är den enda han kan ringa till. Någonstans undrar jag om det stämmer, men jag har sagt att han får ringa mig om han vill prata om sin sjuka pappa. Han kanske griper efter halmstrån. Han sa: Jag är nykter för dig.
Jag: Nej det är du inte. Du är nykter för att de har saboterat alla dina vägar att få pengar så att du inte ska kunna dricka. När du är nykter "på riktigt" - då kan vi prata.
Martin: Då ska jag bevisa för dig att jag kan vara nykter trots att jag har möjliget att dricka.

Och han låter motiverad...

och jag tänker på Hansl och hans flygbiljett...

Och jag tänker på Martin...

Biljett

Hansl har bokat en biljett till Sverige om 2 veckor...

Telefonsamtal fast jag inte borde

Jag kunde inte mer än krypa till korset och erkänna att jag ringt Martin när Sara frågade mig om det idag. Jag sa inte till henne att jag ringde honom i lördags och i... tror det var i går eller i förrgår.

Dagarna flyter ihop lite...

Jag sa att vi hade pratat och lät avsiktligt henne tro att det bara var ett tillfälle.

Det som var så omvälvande med det sista samtalet var att det kändes så markant annorlunda. Det kändes som om något har förändrats mellan oss. Kanske är det Martins attityd mot mig eller så är det mina känslor för honom. Men suget, som han drar in mig med, fanns inte där. Och jag kände mig "lösgjord" i brist på ett bättre ord.