Martin ringde mitt i mitt samtal med Hansl. Jag sa till Hansl att jag måste svara och frågade om han kunde ringa senare. Han sa sure.
Det kändes fruktansvärt illa att lägga på med Hansl bara för att prata med Martin, nästan som att vara otrogen, men jag vill ju prata med Hansl hela kvällen,
som vi alltid gör
och då vill jag inte riskera att Martin fortsätter ringa eller ännu värre - får för sig att komma över.
Så jag svarade och där var Martins röst och jag kände att jag saknat honom, men jag kände ingen kärlek. Jag kände ingen längtan att få vara med honom.
Vi pratade om lite allt möjligt. Han ska tydligen bli inlagd på ett behandlingshem där de har vana av folk med dubbel diagnostik. Jag bekräftade att han skulle få tillbaka min katt när han kommer ut. 3 månader blir han borta. Jag tror att det blir bra för honom.
Jag sa: Jag hörde att du hade fest i lördags.
Martin: Nej, det har jag inget minne av.
Jag: Nä precis.
Han frågade hur det går med dejtandet och jag svarade undvikande. Kändes inte riktigt rätt att säga att jag träffat någon annan när jag inte träffat Hansl än. Jag frågade hur det gick med hans dejtande men han sa att ingen vill träffa honom.
Det kändes som om han ville dra ut på samtalet, men jag avslutade det efter c a 10 minuter. Jag längtade efter att prata med Hansl igen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar