Dagen efter min lilla "rök-konfrontation" med Hansl kände jag mig låg. Det kändes som att jag inte hade någon rätt att begära att han slutar röka, utan det skulle vara bäst för alla att jag tog bort mig ur ekvationen.
Jag menar, rökningen var ett problem mellan mig och Martin. Om jag ska välja en ny kille ska jag inte ta en som jag vet inte passar.
Jag försökte...
Jag sa: I can't be with a smoker. I'm so sorry. You can still come, but there is no future for us.
Hansl: No cutie, don't say that. I'll stop, right now. This is stupid. I don't need to smoke. I only need you.
En fruktansvärt jobbig tanke slog mig: Hur många gånger har jag inte hört ett liknande löfte, fast på svenska.
Nästa tanke var lika ovälkommen: Tänk om Hansl har alkoholproblem?
Fast det måste man ju inte ha bara för att man röker, men det skulle ju vara fantastiskt intressant om jag lyckats sniffa upp en ny alkoholist.
Så ikväll frågade jag honom om det och jag berättade om mina ex som druckit och hur svårt det varit för mig, men när jag pratar med Hansl så får jag känslan av att han har en väldigt sund inställning till alkohol.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar