Allt är så enkelt.
Vi tillbringar timmar tillsammans i telefonen. Det blir alltid så sent att båda nästan somnar, men ändå vill ingen lägga på.
Vi gör usla översättningar av roliga historier, så det tar aslång tid för den andra att komma på poängen.
Vi skrattar och jag älskar att höra honom skratta...
och jag tänker med sorg att jag inte kan minnas när jag senast skrattade med hjärtat.
Och vi pratar om fredag, som bara är en vecka bort.
Vi pratar om våra farhågor och våra förväntningar.
Hansl säger att han har fjärilar i magen varje gång han tänker på mig,
men för mig känns det i bröstkorgen... det känns som om hjärtat inte får plats
Han säger att han älskar mig och jag vet att han menar det.
Jag säger att jag älskar honom också, men jag vet inte om jag menar det.
Jag känner mig kär
och när jag tänker framåt finns ingen Martin...
Bara Hansl och nästa helg... det är min framtid
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar