En galen vecka

Det har varit en helt galen vecka.
Det har varit så himla mycket att göra på jobbet att jag inte orkat med att ta hand om familjen.

Det är i dessa lägen som tvåsamheten är räddningen. Jag har inte behövt göra mycket hemma, utan har fått tid att varva ner.

Jaha...

Julen avklarad.

Vi har det relativt lugnt hemma hos oss, bortsett från att pappa är på besök,
vilket gör min pojkvän mer eller mindre irriterad.

Det är så svårt för mig - för jag kan inte välja bort min pappa. Det finns inte... liksom.

Pappa är en av de viktigaste personerna i mitt liv. Det har alltid varit så - och kommer alltid att vara så...

och jag vet inte hur jag ska kunna förmedla det här till min pojkvän, utan att han känner sig åsidosatt för han är viktig för mig också.

God Jul

Den bipolära pojken kom till rätta efter en promenad på 36 timmar.

Jag är bara glad att han lever.

Jag frågade honom vad han hade gjort.
-Jag minns inte, men jag tror att jag letade efter dig.

Den bipolära pojken

Det var en gång en flicka, som blev djupt förälskad i en bipolär pojke.

Åren gick, men till slut drevs de isär av pojkens sjukdom.

Flickan sörjde länge sin förlorade kärlek, men träffade en annan pojke att lägga sin kärlek på.

En dag när flickan var i Holland ringde den bipolära pojkens mamma och sa:
-Den bipolära pojken är borta. Han är polisanmäld som försvunnen. Han är depressiv.

Och någonting gick sönder i flickans bröst.

att bli väckt med en kyss

I natt blev jag brutalt väckt 2 gånger av min pojkvän.

Han drog mig intill sig och kysste mig, hårt...
Vilket är ovanligt, för hans kyssar är vanligtvis mjuka.
och andra gången han väckte mig så kunde jag omöjligt somna om.

På morgonen frågade jag honom varför han väckt mig.

-Jo, du snarkade så brutalt att jag inte kunde sova.

Borta

Idag har jag varit in och verifierat att jag inte längre är gravid.

Det var samma BM som jag träffat från första gången.
Jag gillar henne jättemycket.

Vi pratade en del om hur det hade gått och jag fick prata av mig om hur det kändes att min pojkvän bröt ihop.
Men nu är det alltså business as usual igen.

och även om jag har hållit en ganska praktisk och kylig inställning till allt det här, så är det astungt att se spädbarn, just nu. Ögonen tåras ofrivilligt... och det känns som om jag har ett stort hål i bröstet...

Jag ska ärligt säga...

Jag har inte träffat min pojkväns föräldrar sedan innan aborten och av någon konstig anledning känner jag skuldkänslor för att ha tagit bort vad som kunde ha blivit deras barnbarn.

Jag är rädd för att de ska tycka sämre om mig eller att de på något sätt förebrå mig.

De är ganska coola, så jag är medveten om att rädslan till viss del är irrationell.

Något som jag absolut inte vill göra är att prata om det, så det är jag också lite orolig för att de kommer vilja göra.
För mig är det över nu och jag vill gå vidare.

Torsdag

Om en vecka är vi utomlands...

Det ska bli skönt att komma iväg.

Vi åker hela familjen...

Jag är på kurs

Den här veckan har jag varit på kurs och min pojkvän sa till mig härom kvällen:

-Är det några snygga killar på kursen?

Det korrekta svaret på en sådan fråga är alltid:
-Nej, de är fula och luktar svett.

Han la till:
-För det gör ingenting, Jag har inget emot om du skulle tycka det.

Men serru den går man inte på... Det är klart som fan att det gör någonting.
-Nej, de ser ut som skit.

Handle with care

Blev så himla irriterad på min pojkvän igår...

Han tycker att det räcker med att han tar mig på tuttarna, så är liksom förspelet klart.

Jag är inte svårflörtad, men ibland så behövs det lite mer än att man blir gniden med en erigerad penis.

Hångel - är bästa sättet att få mig på humör.
Tuttknådning - är sannerligen det sämsta...

Abort

Jag har snöat in mig lite på det här med att jag har gjort abort.

Sara har rätt: Det är så långt ifrån mig att vara så praktisk och rationell.
Jag sörjer inte heller
och jag är orolig för att jag kommer att bryta ihop, helt plötsligt.

Jag lägger all fokus på jobbet...

Äntligen

Slut med blödandet... så igår hade vi äntligen sex igen.

Och mitt i samlaget kommer slog det mig att vi inte använde skydd - och hur jävla pinsamt det skulle vara efter vad jag gått igenom, om jag skulle bli med barn IGEN.

I alla fall så avslutades allt på utsidan, om ni förstår vad jag menar, och då kände jag mig lite lugnare.

Men min pojkvän berättade efteråt,

att han varit nära att komma i mig...

I want more

Jag vill ha mer sex...

men jag kan inte komma undan det faktum att jag faktiskt blöder och att de på sjukhuset sagt att jag INTE får ha sex förrän det slutat.

Min pojkvän hoppade på mig inatt och jag verkligen sugen på att ta honom, men jag var extremt duktig och sa ifrån.

Så vi hånglade och jag sög och runkade honom tills han kom.

sjuk?

Igår fick jag värsta feberattacken. Jag låg i sängen och skakade av feberfrossa

Min största oro var att jag faktiskt fått en infektion, men idag mår jag mycket bättre.

En sexinfektion...det låter ju jättesjukt, men det var det väl troligtvis inte

i alla fall.

Idag mår jag bra, men jag är oändligt trött.

Iväg

Jag har dragit till Dalarna för att hälsa på pappa. Dottern är med...

Det är så himla skönt att komma bort.

Pappas bil hade gått sönder, så hans kusin skjutsade oss från station till pappa.

Sara ringde på mobilen och då började pappas kusin ge mig mörka blickar, så jag avslutade samtalet.
Hon berättade att hon var med i en organisation som heter "Stop the Wave" och att mobilstrålningen som man utsätts för när man pratar i mobilen mångdubblas när man sitter i bilen och pratar.
och man ba: jaja...
och hon ba: Hjärncancer bla bla bla
och man ba: mhmmm...

Sex

Jag behövde verkligen ha sex.

Min pojkvän var så försiktig... och orolig, men jag försäkrade honom om att det skulle gå bra.

Jag hade ju slutat blöda, men till idag så har det visst kommit igång igen.

Så nu är jag lite smått orolig. Det sista jag vill ha just nu är någon form av underlivsinfektion bara för att man råkade vara sönderkåt.

Och jag lever på flashbacks från nattens sexorgie. Jag körde hela registret... från A-Ö

Torsdag

Jag vet att det bara har gått 6 dagar, men det har inte kommit en bloddroppe på hela dagen.

Då MÅSTE det ju vara "good to go" så att säga.

*håller tummarna*

Nya tag

När går blödandet över då? Jag vill bara gå vidare.

Och av någon galen, underlig anledning går jag omkring och är askåt hela tiden.
Undrar om det är något fel på mig?

I alla fall så får man inte ha sex förrän man slutat blöda och det ska ta 2 - 4 veckor.

Syskonet

Idag kom eldprovet. Dottern kom hem. (Hennes pappa är på bröllopsresa/Finlandskryssning.)

Jag måste erkänna att det känns väldigt svårt. Jag vet hur gärna hon vill ha ett syskon.

En annan sak som är jobbig, är att se min pojkvän leka och kela med mina brorsbarn.

Det känns bara väldigt synd att det var så här det var tvunget att bli.


Och min pojkvän har förstås berättat allt för sina föräldrar.
Först ville han inte säga det till någon, men sedan hade han helt plötsligt berättat det för alla.
Och då ville hans mamma prata med mig.
Jag ba: Visst.... sen...
Fast jag pratade aldrig med henne. Jag har pratat allt jag behöver med Sara. Det räcker gott och väl.

Må bra?

Är så himla nöjd med att smärtan inte var värre.

Jag vaknade av smärtan på natten mellan fredag och lördag. Det var säkert 5 timmar sedan jag tog den senaste värktabletten. Jag tog 2 alvedon och somnade om så fort de börjat verka.

Bryta ihop

Jag har igenom det hela hållit mig ganska kylig.

Jag har behövt det, för att kunna genomföra aborten överhuvudtaget.


När min pojkvän kom hem från jobbet... igår...

och jag ba låg i utslagen i soffan och kved om hur ont jag hade, så bröt han ihop

och han bara grät och grät och grät

Det var inte riktigt vad jag behövde just då.

Jag sa till honom att han fick ta någon annan att prata med - för jag orkade inte ta det.
Kanske låter jättehårt, men jag o r k a d e inte...

Bröllop

Inte för att det spelar någon roll... egentligen...

men bara för att markera livets ironi...

min exman gick och gifte sig... 11-11-11

Hans dag var alltså lite bättre än min.

Han super ju inte längre, så det här bröllopet har han ju faktiskt en ärlig chans att komma ihåg

Medicinsk Abort

Eftersom jag nu har genomgått en medicinsk abort så tänkte jag berätta exakt vad det innebär...

Steg ett är att ta en tablett som stoppar graviditeten. Jag fick Mifegyn.

2 dagar senare (som jag antar att man får vänta för att Mifegyn-tabletten ska hunnit verka) ska man sedan stoppa upp fyra tabletter Cytotec i underlivet - Det kan man få göra i hemmets lugna vrå eller på sjukhus - ifall läkaren/barnmorskan bedömer att de behöver ha koll på att allt kommer igång utan problem.

Cytotec mjukar upp livmodertappen och startar ett "milt" värkarbete.

Ju tidigare i graviditeten desto lindrigare ska smärtorna vara och vice versa

Jag har fått träffa barnmorska, som jag fick samtala med, som jag misstänker skulle försäkra sig om att abort var något jag ville själv.
Jag har träffat en läkare som gjort ultraljud och konstaterat att det var något på g i min livmoder, samt "åldersbestämt" min graviditet
Som bonus har jag, med båda, fått prata preventivmetoder. (36 år gammal, vill bara tillägga det)

En sjuksköterska hade hand om mig på "utdrivningsdagen" henne fick jag tabletter och allehanda telefonnummer av.
En kurator finns även att tillgå.
Det är inte obligatoriskt att träffa kuratorn, vilket jag tycker är synd.

D-dagen

så... den 11/11-2011

Jag kom till sjukhuset på morgonen. Först fick jag träffa en sköterska och en barnmorska som gav mig tabletter och förklarade hur allt går till i fas 2 av en medicinsk abort.

Jag fick 2 alvedon och 2 tabletter som heter Diklofenak, som jag svalde på en gång.
De förklarade att det är viktigt och till stor hjälp att vara konstant smärtlindrad från början.

Sedan visades jag in i ett sjukrum där det fanns 4 sängar och jag fick välja själv vilken av sängarna som jag ville ockupera för dagen.

Jag fick fyra tabletter som jag skulle föra upp i underlivet och resten av tiden skulle gå ut på att vänta på att blödningen skulle sätta igång.

Man har möjlighet att ha med sig en anhörig, men jag valde att vara själv.
Jag är inte så social när jag har ont...

Efter en liten stund eskorterade sköterskorna in ytterligare 2 "patienter" och helt plötsligt var rummet fullt.

Jag försökte vila, men min granne hade med sig sin man och de satt och pratade hela jävla tiden.

Jag blev tillslut ganska irriterad... delvis på det konstanta tjattret, men också på att behöva ha främmande män i samma rum där jag låg och vred mig av smärta
och till råga på allt så kändes det inte så jävla kul när insikten kom, att de man delade rum med inte hade valt det här.

Så fort jag hittade bloddroppar i bindan satte jag på mig jackan och för att gå hem

Men när Barnmorskan sa att det är okej att sörja, trots att man själv har valt att göra abort...
så kändes det som om jag hade ett stort hål i bröstet och jag var tvungen att kämpa för att hålla tillbaka tårarna

Utdrivning

Imorgon är det alltså dags för fas 2 i abortprocessen - embryot eller celldelningen ska ut.

De har förberett mig på att det kommer att göra ont, men det är svårt att föreställa sig hur ont.

Jag har haft värkar förut och det var ju inte en så jävla rolig upplevelse och tydligen så ska det vara jämförbart med det.

Mentalt har det känts okej, bortsett från en kort incident igårkväll...

Jag hade somnat på soffan medan jag tittade på "Patrioten" på sexan och vaknade av att min pojkvän stod lutad över mig.

Den första tanke som exploderade i mitt huvud var: Vad har jag gjort?!?

Efter några sekunder lugnade jag ner mig och jag insåg att "Det är så här det måste vara"

Känslan av panik och ånger lurar därinne någonstans... och det skrämmer mig.

Över?

Kan man säga att det är över?

11.21 idag, tog jag tabletten som avbryter graviditeten.

Sara var med på sjukhuset. När jag tog upp hela tanken med stamcellsforskning såg hon ut som om hon skulle ramla omkull.
Hon ba: Det här är inte likt dig. Du är så praktisk och okänslig.
Fast det visade sig att de håller på med ett projekt där de behöver embryon för just stamcellsforskning - så när jag nämnde det såg barnmorskan förvånad ut, men räckte mig ett färdigt dokument med information om forskningen.

Fast när det väl kom till kritan, så var embryot för litet för att få vara med i forskningen.
Jag skulle behöva gå 2 veckor till för att den skulle vara stor nog och det var varken jag eller sjukhuset sugna på.

4+6 var den idag... när jag tog tabletten.

Stamcellsforskning

Jag fick en idé på vägen hem.

Eftersom vi nu inte ska ha barnet så kanske man kan använda det till stamcellsforskning.

Jag la fram idén för min pojkvän och tyvärr mår han så dåligt att han inte alls kunde ta till sig det hela.

Men min tanke är att då kan något som inte var så bra faktiskt göra stor nytta.

Graviditetssymptom

Jag mår illa...

Illamående hade jag inget problem med när jag väntade dottern.

men nu...

Inte på morgonen, som brukligt är, utan när som helst på dagen och flera gånger om dagen t o m.

Hoppas att illamåendet försvinner på en gång, när det är över.

Jag fick tid hos "Familjeplaneringsenheten" på onsdag.

Familjeplaneringsenheten

Jag ringde för att boka tid på familjeplaneringsenheten...

Familjeplanering...

Jag antar att ordet abortklinik har för negativ laddning.

Tveklöst sexlöst

Vi har inte haft sex sedan vi fick veta att jag är med barn.

Det är som att vi går bredvid varandra fast i olika dimensioner.

Ibland stöter vi på varandra i hallen eller i köket och då stannar vi upp, kramas, pussas.

Han frågar om jag är okej eller om jag är arg på honom.

Och jag svarar att jag är okej och att jag älskar honom.

Varje gång...

jag går på toaletten, hoppas jag att naturen ska ha tagit hand om det sitt egna sätt.

Det känns inte helt okej att gå igenom en abort.

Och det är inte det att jag inte vill ta ansvar för det jag gör, men allting skulle vara så mycket lättare om det visade sig att det som växer i min mage inte var livsdugligt.

Är det kanske inte ett litet blodstänk? tänker jag och drar i trosan så att alla skuggiga veck blir vita...

Nähä, det var det ju inte...

samtal x 100

Han ringer en gång i timmen och frågar om jag är okej...
säger att han saknar mig
älskar mig

Att veta, fast man inte vet

Så jag satt där på toaletten och tittade på pinnen... och strecken trädde fram så jävla långsamt

och han höll på utanför dörren med dammsugaren, men jag vet inte om han bara ville hålla sig i närheten eller om det verkligen behövde dammsugas i hallen.

Kontrollstrecket var så himla tydligt, men det andra strecket, det som visar om man är gravid eller inte, det var så himla svagt.

och jag förbannar mitt dumsnåla jag, som absolut ville köpa det billigaste testet, som till råga på allt var på extrapris.

Tusen tankar virvlade genom huvudet: Att skaffa barn, nu, är inte aktuellt.

Vi är båda överens om det. Vi har varken råd eller plats för ett barn till.

The supernanny

Kollade på supernanny igår.


Det handlade om två föräldrar som hade 10 barn och mamman ville ha två till - för det var hennes dröm...
att ha tolv barn.
Sedan använde de de äldsta barnen som extraföräldrar för mellanbarnen, medan de själva tog hand om de yngsta.

I alla fall, så tänkte jag att "pappan ser ut som en alkoholist" och jag vet inte vad jag gjorde kopplingen på... det bara dök upp i mitt huvud.

Och efter halva programmet, så framkom det att han har alkoholproblem.

Jag orkade inte se resten av programmet... hela familjen var så himla trasig.

Hej!

Här är jag...

Näää...

Sista inlägget skulle ju inte handla om att Hansl är deprimerad.

Han är lite upp och ner personlighet. Det är mycket ångest och oro - för att sedan vara superbra

Men jag önskar att ni kunde se honom nu... som jag gör... när jag sitter och bloggar i solskenet i trädgården

och i den lilla jollen 50 meter ut i vattnet sitter han och fiskar.

och precis som tjuren Ferdinand på julafton, så är han lycklig.

Depression

Och när jag kom hem igår så sa han det rakt ut.

Han är olycklig. Han känner sig depressiv när han bara sitter hemma, utan något att göra.

Han jobbar så sporadiskt och nu har han bara jobbat 2 dagar på 3 veckor, så det har blivit mycket tid hemma.

Jag sa åt honom att söka lite jobb - och det skulle han göra, sa han.

Jag frågade honom om han ville göra slut. Om han ville åka tillbaka till Holland...

Han svarade nej.

Vi bråkar och har sex

Det var vad Sara sa...

-Du och Hansl bråkar och har sex. Det är det enda du skriver om i din blogg.

Och det är sant - Det finns inte så mycket mer att skriva om just nu...

Vi bråkar och har sex.

Och jag tänkte på det i duschen imorse. Att jag är så himla trött på det.

Jag går upp och till jobbet, arbetar, kommer hem, bråkar med Hansl, har sex med Hansl, sover.

Det finns liksom ingenting i min vardag som ger mig energi.

(Med en ganska stor varning om att jag är PMS depressiv just nu)

Samtidigt tänker jag på hur annorlunda Hansl var i Nederländerna. Stark, självsäker, trygg...

Vad har jag gjort?

Varför har jag berövat honom på möjligheten att få vara den killen?

Sova eller inte?

Hansl kom och la sig vid halv två.

Jag hade gått och lagt mig redan klockan 21, för jag var dödstrött efter arbetsdagen.

Jag gick upp för att kissa och det är inte så att jag brukar sova naken, men det händer.

Hansl reagerade på en gång: Why are you naked?

Jag: I don't know. I had a shower before I went to sleep and I just didn't put underwear on.

När jag kom tillbaka från toaletten, blev jag praktiskt taget överfallen.

Jag gillar när han är "hoppa på mig"-kåt, när han tycker att jag är så sexig att han måste ha mig på stört.

*gillar*

Me not like

Så har vi det där problemet med pussarna...

Jag hade en av Hansls bästa vänner framför mig och räckte fram handen och det gick så himla fort, men helt plötsligt hade jag fått en puss på ena kinden.

Jag drog mig bakåt för att undvika de andra pussarna och Hansls kompis spärrade upp ögonen och utropade: Oh, that's right! I'm not allowed to kiss you.

Jag log generat och mumlade: That's right.

Och jag menar... hur pinsamt det än var... så var det som hände dagen efter ännu värre för min del...

För då satt vi och åt middag... hela familjen, samt Hansls moster och morbror.

In kom grannens dotter (nu pratar vi fullvuxen dotter - ingen tioåring i flätor)

hon stövlade rakt fram till Hansl och tryckte en fetingpuss på hans kind,

sedan ställde hon sig bakom honom och höll honom om axeln.

Jag kan lugnt säga att jag ville slå henne i ansiktet.

Senare sa Hansl att hans moster sagt att hon sett att jag reagerade på att granndottern pussade honom. Att jag inte tyckte om det

Och det är inte riktigt sant....

Jag HATADE att hon pussade honom.

Jag fattar ju att det är så de gör,

i Nederländerna.

att det inte är något konstigt för dem.

att de tycker att det är jag som är konstig.

och jag fattar att det enda rätta att göra är att bita ihop, gilla läget.

så jag biter ihop, men ta mig fan om jag gillar läget.

Om att vara i Holland

Nu när vi är här... i Nederländerna... är det så himla klart för mig vad jag föll för hos Hansl.

Han är en annan människa här.

Han är självsäker, übersocial och trygg...

trygg i sig själv, trygg i det gensvar han får från andra människor

Jag har enorma skuldkänslor för att jag har fått honom att lämna allt det här

Allt det som är välbekant för honom

Jag tvingar honom gång på gång att försäkra mig om att han verkligen vill vara med mig i Sverige

Att han verkligen vill vara familj med mig och min dotter.

Resfeber

Har resfeber.

Jag ser fram emot att åka, trots att helgen kommer att bli väldigt färgad av det som händer med Hansls moster.

I ärlighetens namn ska jag säga att vi behöver det här...

Vi behöver komma bort. Hansl behöver träffa andra människor.

Om att passa ihop

Jag och Hansl är som natt och dag...

Och det händer så himla ofta att jag undrar vad han attraheras av hos mig

För vi är ju nästintill aldrig överens om något

och jag upplever det som att han aldrig är riktigt nöjd

Det finns alltid ett moln på hans himmel.

Och jag tänker att det måste vara jättejobbigt att bjuda in så mycket missnöje i sitt liv.

-Kom hit, bo i mitt bröst, i min hjärna. Förmörka min tillvaro, hur ljus den än må verka.

Fast jag tänker att om han skulle vara med någon, som är som honom, skulle han gå under.

Och det är då man förstår att han knullar mitt medberoende...

Det finns något jag kan rädda hos honom också.

Urlaub

En liten weekend i Holland skulle pigga upp oss,

men för lite mer än en vecka sedan fick vi veta att Hansls döende moster har försämrats.

Jag har tänkt att jag och dottern får roa oss på egen hand och så får Hansl göra sitt.

Det där han behöver göra...

Semester

Inte för att jag vill kritisera någon,

men det har pratats om utlandssemester vitt och brett, men när biljetterna väl var bokade, så hade man inte bokat någon biljett till sin dotter.

Och visst kan jag förstå att man vill åka iväg på egen hand...

men säg inget om att ta med henne, om det finns en möjlighet att man inte gör det.

Ensamma

Skillnaden är enorm.
När det bara är jag och Hansl hemma blir det sex lite när som och var som.

Och på ett sätt är det så himla skönt.
Jag får lite nytta gjort...
tvätten släpar inte efter.
Jag och Hansl städar hela lägenheten.

men saknaden efter min dotter är så himla stor.

Jag ringde och pratade med henne och då blev det bara värre.

SMS från Hansl

"Okay vad vill du här för fredags mus?"

Man ba: DU ska få fredags mus!!!

Påtvingad flytt

Jag har blivit trakasserad av en "läsare"

Ingen tycker att det är sorgligare än jag, för jag trivdes verkligen med bloggen, som den var.

Så nu lever jag i rädsla för att bli hittad igen och i rädsla för vad den här personen kan tänkas hitta på om mig.

Jag vill ju fortsätta skriva i samma anda som tidigare, men jag vet inte om det går.

Sååå glad!

Som ett avbrott från all drama i vardagslivet så tänkte jag berätta om vad som hände min bästaste, bästaste Sara...

Och det är en sån där grej, som bara händer i fantasin.

Man går och shoppar och blir "upptäckt".

Så hon ska fotas för Elle.

Nu har hon jobbat som modell när hon var yngre,

så det är inte ens första gången hon kommer att vara med i Elle,

men det är i alla fall kul och om det är någon jag unnar detta,

så är det hon,

för hon är så himla vacker,

både på insidan och utsidan.

Is it ok?

Efter spektaklet förra helgen är Hansl ohyggligt otrygg i vårat förhållande. Han ringer flera gånger om dagen och frågar om jag älskar honom.

Han sa att han är rädd varje gång min telefon ringer för att det ska vara någon som säger något negativt om honom.

Jag sa: Om du inte har gjort något dumt så har du heller inget att frukta.
Hansl: What if someone makes something up about me?

Ett annat uttryck för hans rädsla är att han har återgått till att fråga, om allt han gör:
-Jag köpte revbensspjäll till middag. Är det okej?
-Jag köpte krokar, som jag tänkte binda till räkor(flugfiske-crap)? Är det okej?
-Jag försöker rensa ut gamla filer ur datorn så att den ska gå snabbare. Är det okej?

Man ba: suck!

Min tillit är ganska bräcklig.

Egentligen inte...

Jag förutsätter att min pojkvän är trogen och ärar mig med sitt beteende, men när det händer något, som det där i lördags, så sätts hela mitt tillvaro i gungning och då är det rätt svårt för mig att komma tillbaka till noll-läge igen.

Och jag tänker att "Hansl skulle aldrig göra något mot mig"

Men så tänkte jag också om Martin, en gång i tiden.

Jag vet ju inte vad som hände heller, för jag var inte där...
Det jag vet är att dessa ord yttrades: Om jag var Miss Understood, så skulle jag oroa mig för Hansls beteende när han är full. Han var jättetänd på "Namnskyddad medelålders barhagga", det syntes och han dansade med henne och pussade henne på handen flera gånger.

Det värsta är att av de versioner som jag har hört av det som hände i lördags är så vitt skilda att jag varken vet ut eller in... och jag antar att det är därför jag inte kan sluta älta skiten...

Så jag sitter här med hennes nummer i handen och funderar på om jag ska ringa och fråga henne vad min pojkvän pysslade med i lördags.

Inte för att jag är Guds bästa barn...

Hansl var ute i lördags och när han kom hem var han jättefull och hade lyckats med konststycket att bli utkastad från krogen för att han var för full.

På söndagen fick jag ett samtal från en väninna, som berättade att Hansl hade dansat med en tjej och pussat henne på handen flera gånger.

Och egentligen vet jag inte om det är en stor grej, men i mitt huvud uppspelades scenen som att Hansl tittade tjejen djupt i ögonen och kysste hennes hand.

som att han flirtade med henne...

Så jag frågade Hansl vad han gjort - fast eftersom jag har vana av den typen av konfrontationer med Martin, så drog jag till med någonting värre - för att se om det gav någon utdelning eller om han skulle neka även till det som jag visste att han hade gjort.

-What did you do yesterday?
-I didn't do anything.
-So you didn't kiss a girl?
-No.
-So you didn't kiss a girl on the hand?
-No, yes, I might have done that. I don't remember.
-So if you don't remember kissing her on the hand, how do you know you didn't kiss her on the mouth?

I alla fall, så fortsatte samtalet på det här sättet, med undantaget att han senare kom ihåg att han hade pussat på handen.

Hansl tycker inte att han gjort något fel egentligen, men han säger att eftersom det är fel enligt mig, så ska han inte göra så "ever again".

Han säger att hade de varit i Holland hade han troligtvis pussat henne på kinderna, för så är konvenansen.

Och han säger att han inte står ut med tanken på att jag inte ska lita på honom mer. (Trots att jag inte ens nämnt något om tillit)

Sedan lovar Hansl:
*I will never drink alcohol again (fast han gör en brasklapp för speciella tillfällen)
*I will never kiss a girl on the hand or on the cheek. (men även här en brasklapp för när han är i Holland, eftersom han inte vill framstå som oartig)
*I will never go out again

Vi...

Vi bråkade förra veckan... Ett riktigt "dra åt helvete, din jävla apa"-gräl.

Hansl skulle aldrig säga så.

Det är ur min mun som grodorna hoppar, medan han följer mig runt hela lägenheten och tjatar om att vi ska kommunicera.

och jag sa till honom att: du måste låta mig vara innan jag blir så där "kalle anka"-arg.
-Ge mig tid att samla mig, så att jag inte säger en massa saker som jag ångrar.

Men när det väl tystnat och jag dragit mig tillbaka till vår säng tog det mindre än en minut innan tårarna sprutade och letade upp honom och kramade honom och bad om ursäkt för alla dumma saker jag sagt.

allt...
jag menade det inte... jag vill inte att han ska åka till Holland... eller till helvetet heller...

och Hansl förlåter...

Holland

Biljetterna är bokade och vi åker om 3 veckor... hela familjen

Ska bli skönt att komma ifrån lite.

Valentine

Alla hjärtans dag-stämningen var på topp...

Vi åt en kärleksmiddag, hela familjen, med chokladhjärtan som dessert.

Det var väldigt speciellt för att vara måndag.

Hansl skulle få en egen dessert när dottern somnat.

Gå-ut-sminkad, i korsett hade jag tänkt vänta jag på honom i sovrummet och vi skulle älska med varandra.

men istället somnade jag i soffan... med dottern i famnen.

Nytt försök på tisdag kväll...

-Happy second valentines day, sa Hansl när han släppte av mig i morse.

Alla hjärtans dag...

Ha en underbar "Alla hjärtans dag"

Från förr...

Min första riktiga pojkvän och jag var tillsammans i 4,5 år.

En kväll var vi ute med hans bästa vän och och dennes flickvän.

Jag hade lagt ner mycket energi på att locka håret, trots att min pojkvän inte gillade lockigt hår.

Vi var på Getingen, en bar med ett minimalt dansgolv och träinredning, som låg i ett av Hötorgshusen.

Och hela kvällen fick jag lida av mitt frisyrval, för så fort min pojkvän fick chansen tog han tag i mitt hår och slet till.

Han hade aldrig varit fysiskt elak mot mig förut och jag beklagade mig för hans bästa väns flickvän, Amanda, men hon reagerade inte ens.

Till slut fick jag nog och gav min pojkvän en örfil, och sa: Nu lägger du av!

Och det är inte så att jag har för vana att slå mina pojkvänner, men i vilket fall så är det kanske därför jag så väl kommer ihåg den här kvällen.

Flera år senare fick jag reda på, att den kvällen blev Amanda slagen sönder och samman av sin pojkvän, vilket han tydligen gjorde med jämna mellanrum.

Och medan hon satt och stirrade tomt ut i luften, satt jag där och gnällde över att min pojkvän drog mig i håret.

Nu är hon här...

Natalie...

Tjejen som inte är Hansls lillasyster.

Men hon är trevlig och jag känner mig inte svartsjuk.

Sista ordet

Jag upptäckte även att Hansl måste ha sista ordet när vi diskuterar.

Återigen var det min pappa vi pratade om. Jag sa åt honom att jag inte ville höra något mer demens-prat från hans sida, eftersom det inte är aktuellt. Pappa är inte dement.

och då sa han: men o m någonting händer, så får du skylla dig själv.

Jag: Men jag vill inte höra något mer demens-prat från dig.

Hansl: Men du fortsätter ju att säga saker, så att jag blir provocerad att svara.

Och då tänkte jag att det gjorde jag INTE ALLS - det är bara att han inte kan ta att det sista som sägs i diskussionen kommer från min mun.

Och det känns som om jag har fått tag på en ganska stor pusselbit till Hansls hjärna...

Jag har förstått att han hamnat i konflikter med sina föräldrar och med kompisar, men jag har liksom inte förstått varför det blivit så stort, varje gång,

men det är helt enkelt för att han inte vet när han ska sluta.

I natt...

... sov vi i alla fall tillsammans.

- men inte förrän jag sagt till honom att jag faktiskt ville dela säng med honom.

Och egentligen var det skitsamma för mig, för jag sov när det var dags för honom att gå och lägga sig, men jag är inte sugen på att hålla konflikter vid liv.

Vi pratade lösningar och hur vi ska få vardagen att fungera trots att vi är så olika, men även hur vi ska få det att fungera när min pappa är här.

Jag har aldrig haft ett så utdraget "gräl" tidigare. Det är en ny erfarenhet som jag gärna hade varit utan.

det sämsta grälet någonsin

Jag sa till honom igår att jag har något som jag behöver prata om.

Och sedan sa jag allt som jag gått och hållit inom mig...

Och ni vet hur det ska funka när man bråkar:

-Jag säger mitt

-Han säger sitt

-Vi diskuterar olika lösningar

-Försoningssex

Men så fungerar det inte när man bråkar med Hansl:

-Jag säger mitt

-Han säger sitt

-Jag diskuterar lösningar

-Han säger sitt igen

-Jag går och lägger mig 20.00

-Han sover på soffan

Chaos is my middlename

Det är så himla jobbigt. Hela mitt inre är i konflikt, bara för att jag inte har talat ut med honom om mina känslor kring hans utbrott över min pappa.

Och jag kastas från att i ena sekunden vara sammanbiten och sur, till att i andra slås av hur mycket jag älskar honom.

Do you love me?

Han frågar för att han är osäker.

Jag tar inga initiativ att kyssa och krama honom, så han begär att jag ska berätta exakt varför jag älskar honom.

Varför är han speciell och bättre än alla andra killar?

Men jag kan inte. Jag har svårt för kärleksförklaringar på kommando och nu är det svårare än någonsin.

För jag känner att han sårade mig när han attackerade min far och jag är oändligt glad att pappa inte vet om vad som pågick.

Sex

Jag har inte haft sex med Hansl på tre dagar. Det är mycket för att vara oss.

Och det är inte för att han inte har velat, det är helt och hållet jag som bromsat in...

och jag vet inte om det är på grund av allt tjafs om pappa eller om det är för att jag varit så in i döden trött den senaste veckan.

Fast jag känner att jag längtar efter honom...

min kropp längtar efter hans.

Paus

H: Are you angry?

Jag: No!

H: You look angry.

Jag känner igen det från förr, när jag var tillsammans med dotterns pappa. Då jag gick omkring och var arg konstant. Bet ihop käkarna hårt, hårt.

Jag är inte arg, men jag är arg.

Jag bad pappa hålla lite bättre ordning på sina muggar och tallrikar och det gav omedelbart resultat. Vårt hem blev renare och Hansl blev på bättre humör.

Nu har pappa åkt upp till Dalarna och jag saknar honom redan.

Och ikväll kommer Hansls pappa och morbror.

En jobbarkompis tyckte att jag skulle göra likadant med hans pappa, som Hansl gjort med min och även om tanken var lite lustig, så kändes det som en omöjlighet, för jag älskar Hansls föräldrar.

Igår...

...kulminerade Hansls utbrott över min pappa.

Han var SÅ upprörd och SÅ äcklad, enligt honom själv.

och han gnällde på allt, som att pappa hade 2 glas mjölk att dricka i och att han lämnat mjölktetran framme på bordet, att han spillt ostflagor på golvet... han gnällde på ALLT!

Han sa att min pappa börjar bli dement.

Och sedan sa han att om pappa är dement, så kanske han förgriper sig på min dotter utan att veta vad han gör.

Jag tog bara emot allt, sa inte emot någonting, men någonstans så hatar jag honom för att han gått till angrepp på någon jag älskar så högt.

Mera att bråka om

Hon kommer hit om två veckor.
Ett bubblande 21 årigt energiknippe.

Hansls bästa kompis lillasyster.

*mutter, mutter* och sedan klämde jag fram ett: Vad kul... för dig!

Hansl tänker att jag är svartsjuk och det kanske jag är

eller kanske bara avundsjuk för att hon är ung och fräsch och allt som man själv minns att man var för 15 år

Hansl sa: She is like a sister to me.
Jag: You can say that she is like a sister until you are blue, but she will never be your sister.

Jag: I'm going to a friend that saturday. I hope that's ok with you.

Jag hade dragit mig för att berätta om inbjudan som jag hade fått, eftersom den inte hade inbegripit Hansl.

Men det var inte ok. Hansl fick för sig att jag skulle gå på knullfest för att hämnas.

Och... jag vet inte... det är som när man sätter en snöboll i rullning och man inser inte hur stor en sak kan bli.

Men ändå blev det så... utan att några hårda ord yttrades, så blev han jätteledsen.

Jag kysste bort hans tårar och försäkrade honom om att jag älskar honom, att jag inte tänker såra honom och att knullfesten inte är någon knullfest, utan en kväll med vin och gamla kompisar.

Miss Understood gör bort sig...

Vi var över hos en kollega till mig igår.
Han och hans fru har bott i Holland. De är jättemysiga och trevliga att umgås med.
Min kollega har även varit ett suveränt bollplank under tiden jag och Hansl dejtade.

I alla fall så pratade vi om att Hansl numera snusar och då sa Hansl att han brukade röka ett paket cigaretter om dagen.

Och jag blev helt ställd...
3-4 cigaretter om dagen sa han till mig.

Det är klart att jag kunde väntat med att konfrontera honom. Jag borde ha gjort det.

Min kollega skrattade åt mig och sa: Det finns inte en rökare som bara röker 3-4 cigaretter om dagen.

Jag kände mig jättedum.

Hansl försvarade sina lögner med att det är bara tack vare att han ljög som vi fortfarande är tillsammans.

Men han fattar inte att vi är tillsammans TROTS att han ljög.

I alla fall tyckte Hansl att det var pinsamt och på vägen hem fick jag jordens utskällning.

Och han sa att han skulle aldrig säga något negativt om mig till någon, utan om det är någonting som jag har gjort fel eller sagt fel så är det en sak mellan honom och mig.

Och jag skämdes massor...

och eftersom jag inte hade något konstruktivt att säga i sammanhanget, höll jag käften och bad om ursäkt, när så var lämpligt.

och det effektivaste jag vet är att möta bråk med tystnad. Då riskerar jag inte att säga saker jag inte kan ta tillbaka och bråket dör ut så mycket snabbare.

Hansl är inte helt förtjust i det för att han tycker att vi inte "kommunicerar".

Goede Morgen

Han vaknade tidigt idag. Det gjorde jag med...

Han sa: You didn't want to have sex with me last night.
Jag: You're joking.
Hansl: I asked you if you want to have sex and you said: No, I am sleeping.

Och det här är lite jobbigt, för han vet att jag inte har någon aning om det är sant eller ej.
och Hansl vet att jag säger saker i sömnen som jag inte kommer ihåg sedan.


Sedan älskar vi. Han är hård som granit och kommer när jag rider honom

och efteråt ligger vi och kelar och nojsar med varandra.

och kvintessensen av att vara i ett förhållande kan sammanfattas i det lilla ögonblicket...

När vi båda är helt tillfredsställda och vi inte har någon annanstans vi behöver vara.
När vi bara älskar och ger varandra kärlek.

Fan också

Pappa och Hansl går inte ihop...

Och det är så himla knepigt. För jag avgudar min pappa - alltså han kan vara sketajobbig, men jag älskar honom så himla mycket.

Och nu är han på besök.

Han hann inte ens vara hos oss i en halvtimme innan Hansl gnällde på att pappa lämnat kylskåpsdörren öppen.

Jag fasar för vad den kommande veckan kommer att föra med sig. Men jag tänker att om jag biter ihop och låter Hansl gnälla allt han behöver, så kanske det blir bättre.

Vad som slog mig precis är att det kanske handlar om svartsjuka...

Hansl kanske är svartsjuk för att jag sätter min pappa på en pedistal

och han kanske känner att hans plats som Alfahannen i familjen blir utmanad när min pappa är hos oss.

Han kanske känner det som att jag håller pappa högre än honom.

I duschen

Vi älskar att duscha tillsammans...

Att tvåla in varandra och smeka varandras såpiga kroppar i duschen, är för mig oerhört erotiskt.

överhuvudtaget så tycker jag att det är en skön känsla att vara nyduschad när jag ska ha sex.

Det ökar mitt självförtroende att veta att jag luktar och smakar gott i alla vinklar och vrår.

Uppbrott

Jag och en kollega har diskuterat uppbrott idag. Skilsmässa och det där med att göra slut.

Och hur svårt det är när man har gått och sugit på den bittra karamellen "att göra slut" i ett år och sedan gör slag i saken...

och då slår det ned som en bomb hos någon som är helt ovetande, intet ont anande...

och kanske inte alls mottaglig för tanken att de eventuella problemen man har i förhållandet inte går att lösa.

Min exman reagerade lyckligtvis inte så. Han försökte sluta dricka, men det gick inte. Då tog jag upp det där med skilsmässa igen och då kunde han inte bli av med mig fort nog.

Xmake: Har du träffat någon?

Jag: Nej.

Xmake: Så det är så hemskt att vara med mig att du hellre är ensam?

Jag: Ja.

När jag inte hade något problem med att somna...

Jag hade lagt mig rätt sent och jag var jättetrött. Hansl satt uppe och knöt flugor...

Han säger att det är så man gör.

Man knyter flugor på vintern och fiskar på sommaren.

Och just nu har han jättebråttom, för att han ska hinna knyta så många flugor som möjligt innan fiskesäsongen börjar.

Jag sov jättegott och jag vet inte vad jag vaknade av...

Var det att han kysste mig, smekte mig? Jag vet faktiskt inte.

men plötsligt var han över hela mig med tunga, läppar och fingrar.

Och innan jag hade vaknat till ordentligt var han i mig, hård som sten...

och älskade mig långsamt.

eftersom jag var så trött tänkte jag att jag troligtvis inte skulle komma, så jag blev riktigt överrumplad när jag fick orgasm.

Det var underbart skönt att bara få ligga och njuta, medan han gjorde allt "arbete".

Efteråt fick han pussar och jag bedyrade honom om hur "amazing" han är som älskare.

"Hemma hos"

Jag tänkte att det kunde vara kul med ett litet "Hemma hos Miss Understood och Hansl".

Så jag har med hjälp av kameran dokumenterat delar av vårat hem.

Håll till godo...

Miss Understood och Hansl


Miss Understood kompromissar: Hansl vill att vi ställer kopparna upp och ner i skåpet

"Är det något som jag ska ta med mig från Holland?" frågade Hansl innan han skulle komma till Sverige. Jag svarade: Kaffemaskinen!

Philips Senseo heter den och finns i var och vartannat hushåll i Holland, men den är ínte helt vanlig i Sverige. Kaffet är himmelskt gott, men säljs mig veterligen bara i två affärer i Stockholm. Därför importerar vi kaffe med alla Hansls vänner och släktingar som kommer och hälsar på.

När jag inte kunde somna...

...började jag tänka på en artikel som jag läst på msn om att man kan ha sex, för att det gör en sömnig.

Men Hansl satt i köket och knöt flugor och hade inte alls några planer på att gå och lägga sig.

och när han väl kom och la sig, så låtsades jag att jag sov.

Han stoppade in en hand under mitt täcke och smekte min nakna stjärt, klämde lite och sedan drog han sig tillbaka under sitt eget täcke.

Jag vände mig om och ålade in mig under hans täcke, in i hans famn. Han kysste mig lätt på näsan, på munnen och jag öppnade min mun för att ta emot hans tunga.

Jag lät min hand glida nedför hans mage och mot hans höft och jag kände att han var hård, så jag började smeka honom genom hans kalsonger.

och jag älskar när han är hård... Jag gillar den kroppsliga reaktionen. Jag älskar att veta att han vill.

Han ställde sig tillrätta mellan mina ben och kom in i mig, djupt...

och på det sättet tog han mig, djupt, men försiktigt.

Fantastiskt skönt.

och när jag kom varade orgasmen jättelänge...

vi pratar inte grisorgasm, men den höll i sig länge.

Hansl viskade: I want to come in your mouth.

-Sure, viskade jag tillbaka och red honom tills han var nära att komma

Sedan "hoppade" jag av och sög honom till orgasm.

Efteråt somnade jag som en stock...

Sexfilmen från RFSU

Jag var tvungen att kolla på den, trots att jag var HELT uppslukad av Jackie Warner's Thintervention.

Hansl satt och spelade något fiskespel på datorn men så fort han hörde att de sa "suga kuk" på tv, stängde han av och kom och tittade på den tillsammans med mig.

H: Why is he speaking skånska? (syftar på läraren)

Jag: I don't know, maybe he is from Skåne.

H: Do they show this to children?

Jag: Yes, but not small children. It's made for teenagers.

"Sex på kartan" heter filmen och... herregud... den tar upp ALLT.

Och jag föreställer mig hur fnissiga tonåringar ska kolla på den här filmen och jag undrar om de verkligen kommer att kunna ta till sig all information eller om de kommer bli helt distraherade av de ingående sexscener som är med i filmen.

Vad jag tycker är fantastiskt bra med filmen är att de tar upp hur viktigt det är att säga "nej" när det inte känns rätt att ha sex.

Och jag tycker att det är bra att de tar upp det där som jag som förälder egentligen inte vill prata med mina barn om. t ex. hur det smakar att slicka fitta eller onani.

Något som irriterar mig är när den homosexuella tjejen får en klänning som hon inte vill ha och klänningen får i filmen representera heterosexualitet - så av någon konstig anledning så vill inte homosexuella tjejer ha klänning.

Resonemanget känns ålderdomligt och förlegat och det känns som om man stigmatiserar en homosexuell stereotyp.

I alla fall så tycker jag att filmen bra.

fast...

...inte för att skryta, men jag kände redan till det som de visade i filmen. :o)

Martin

Jag har medvetet inte berättat om mitt senaste möte med Martin.

Jag har behövt tiden som har gått för att smälta det.

Den Martin jag träffade var bara en skugga av den Martin jag var tillsammans med.

Han stank av rök och svett, något som aldrig skulle hänt förr.

Han var alltid noggrann med sin hygien när vi var tillsammans.

Han rörde sig långsamt, som om luften var gjord av sirap och hans händer darrade okontrollerbart.

Håret stod åt alla håll, men kläderna var åtminstone rena.

Jag började gråta, ljudlöst... helt plötsligt rann tårarna nedför kinderna på mig.

Det var så himla hemskt att se hur mycket han har förändrats - till det sämre.

Jag tror inte att han förstod varför hans uppenbarelse gjorde mig så ledsen.

Han sträckte sig över bordet och torkade bort mina tårar och såg ut som om det var mig det var synd om.

Han visade mig en joint, som han sparade till kvällen.

Och jag suckade och kämpade emot alla mina instinkter att lägga mig i.

Självklart misslyckades det...

men bara lite...

jag sa bara lite av det jag tyckte och tänkte

Telefonen ringer

Jag satt på jobbet idag då min privata linje ringde.

Det är inte helt vanligt för jag har hemligt nummer på företaget, så till 90% är de samtal jag får från folk som jag har gett mitt nummer till.

De övriga 10 procenten är från folk som behöver kunna nå mig i tjänsten och har telefonlistor med hemliga nummer.

Så jag svarade... och den som ringde var en kille som jag dejtade för 7 år sedan.

Torbjörn: Jag hittade ditt nummer i en byrålåda.

Samtalet var stelt och konstlat.

Jag berättade om Hansl, så att han inte skulle få för sig att han har något att hämta hos mig.

Han berättade att han var i ett förhållande.

och sa något om att ses eller höras (jag minns inte riktigt)

sedan avslutade vi samtalet.

Jag ville säga: Du behöver inte ringa mig något mer. Jag ÄR INTE intresserad. Vi har ingen vänskap som betyder mycket eller ens något för mig.

men av någon jävla anledning ska jag alltid vara en sån jävla artig peoplepleaser, så jag sa ingenting...

Sexvibes

När vi satt i bilen frågade Hansl: What do you want to do when we come home?

Jag: I want to have sex.

H: Really?

Jag: Yes.

Men när vi kom hem satte han sig ner för att binda färdigt en fluga som han höll på med.

Samtidigt frågade han mig: When are we going to have sex?

Jag: Never.

H: What? Why?

Jag: I don't get any sexvibes from you! I only get flytyingvibes and that doesn't turn me on.

Han reste sig och började kyssa mig lätt i nacke och på kinden.

H: Do you feel the sexvibes now?

Jag kunde inte låta bli att skratta och vi förflyttade oss till sovrummet för att utforska våra "sexvibes"

Efter det tillfället har "sexvibes" blivit ett etablerat uttryck i vårat hem.

Can you feel them? The sexvibes!

Det började...

med yrsel...

Hansl lekte på golvet med min dotter. Plötsligt föll han omkull.

-I'm so dizzy, sa han och kröp upp i fåtöljen som stod alldeles bredvid.

Dagen efter var det värre.

Hansl var yr och hade en sprängande huvudvärk.

Jag ringde till sjukvårdsupplysningen och googlade, men det enda som var helt klart var att han behövde åka in till sjukhus.

men Hansl vägrade...

Dag tre snubblade han runt som ett fyllo i hela lägenheten. När han gick på toa eller duschade stod jag på vakt utanför, ifall att han skulle ramla omkull och behöva snabb hjälp.

Han kräktes och kunde inte ens ligga ner och sova, för att det snurrade så mycket.

Dag fyra kom tårarna. Hansl var utmattad av sömnbrist, yrsel och huvudvärk.

Ovissheten gnagde i oss båda.

Vad var det för fel på Hansl?

Hansls bror dog av en hjärntumör när Hansl var 8 år gammal.

Skulle han också gå samma öde till mötes?

Till slut gick Hansl med på att träffa en läkare.

Jag grät hela vägen till sjukhuset, men Hansl var förvånansvärt lugn.

Efter fyra timmar konstaterades det att Hansl har fått kristallsjukan.

och vi andades ut.

Hansl kommer att bli frisk.

I landet mittemellan

Jag reagerade på att holländarna var lite snabba med att använda frasen "Jag älskar dig".

Men Sara upptäckte när hon läste i Hansls svenskabok att i Nederländerna så har de inget direkt sätt att säga "Jag tycker om dig".

Och vi kanske är lite ljummare med våra känslor än vad de är i Holland.

Kanske, bara kanske är det vi svenskar som är alldeles för försiktiga med att älska.

Kanske är det VI som är för långsamma med att använda oss av frasen "Jag älskar dig".

KANSKE borde vi älska lite mer, lite intensivare, mer passionerat.

Härligt nerkräkad

Sara och hennes man var här i sällskap av deras snart 4 månader gamla bebis.

Och på två sekunder förvandlas man till en babblande idiot och gör allt för att lillflickan ska skratta -

För av någon anledning finns det inget som gör mig lyckligare än att se det lilla bebisansiktet spricka upp i ett leende.

Sedan kräks hon två gånger över mig och jag blir nästan förvånad när jag upptäcker att det inte gör mig någonting...

När de har gått, pratar jag och Hansl en stund om att skaffa barn.

Han tror att han inte kan få barn.

och jag undrar om det är vanligt att killar tror det
eller om det är en rädsla som är vanlig hos killar som inte har några barn.