Graviditetssymptom

Jag mår illa...

Illamående hade jag inget problem med när jag väntade dottern.

men nu...

Inte på morgonen, som brukligt är, utan när som helst på dagen och flera gånger om dagen t o m.

Hoppas att illamåendet försvinner på en gång, när det är över.

Jag fick tid hos "Familjeplaneringsenheten" på onsdag.

Tveklöst sexlöst

Vi har inte haft sex sedan vi fick veta att jag är med barn.

Det är som att vi går bredvid varandra fast i olika dimensioner.

Ibland stöter vi på varandra i hallen eller i köket och då stannar vi upp, kramas, pussas.

Han frågar om jag är okej eller om jag är arg på honom.

Och jag svarar att jag är okej och att jag älskar honom.

Varje gång...

jag går på toaletten, hoppas jag att naturen ska ha tagit hand om det sitt egna sätt.

Det känns inte helt okej att gå igenom en abort.

Och det är inte det att jag inte vill ta ansvar för det jag gör, men allting skulle vara så mycket lättare om det visade sig att det som växer i min mage inte var livsdugligt.

Är det kanske inte ett litet blodstänk? tänker jag och drar i trosan så att alla skuggiga veck blir vita...

Nähä, det var det ju inte...

samtal x 100

Han ringer en gång i timmen och frågar om jag är okej...
säger att han saknar mig
älskar mig

Att veta, fast man inte vet

Så jag satt där på toaletten och tittade på pinnen... och strecken trädde fram så jävla långsamt

och han höll på utanför dörren med dammsugaren, men jag vet inte om han bara ville hålla sig i närheten eller om det verkligen behövde dammsugas i hallen.

Kontrollstrecket var så himla tydligt, men det andra strecket, det som visar om man är gravid eller inte, det var så himla svagt.

och jag förbannar mitt dumsnåla jag, som absolut ville köpa det billigaste testet, som till råga på allt var på extrapris.

Tusen tankar virvlade genom huvudet: Att skaffa barn, nu, är inte aktuellt.

Vi är båda överens om det. Vi har varken råd eller plats för ett barn till.