svärisar är härisar

I alla fall är min pojkväns föräldrar här.

De är så himla rara och omtänksamma. De har hjälpt oss fixa iordning i huset, så det känns mer och mer som ett hem.

Min pojkväns pappa är lite händigare än pojkvännen själv + att han har ett helt annat driv, så saker och ting blir verkligen gjorda.


Vi har inte haft sex sedan de kom. Vi har helt enkelt ingen plats i huset för det.

Funderar på en biljett till hemlandet för pojkvännen i Alla Hjärtans Dag's present.
Jag är inte så mycket för "Alla hjärtans Dag" - men då har jag i alla fall gett honom någonting...

Paus

H: Are you angry?

Jag: No!

H: You look angry.

Jag känner igen det från förr, när jag var tillsammans med dotterns pappa. Då jag gick omkring och var arg konstant. Bet ihop käkarna hårt, hårt.

Jag är inte arg, men jag är arg.

Jag bad pappa hålla lite bättre ordning på sina muggar och tallrikar och det gav omedelbart resultat. Vårt hem blev renare och Hansl blev på bättre humör.

Nu har pappa åkt upp till Dalarna och jag saknar honom redan.

Och ikväll kommer Hansls pappa och morbror.

En jobbarkompis tyckte att jag skulle göra likadant med hans pappa, som Hansl gjort med min och även om tanken var lite lustig, så kändes det som en omöjlighet, för jag älskar Hansls föräldrar.

Svärföräldrar

Hansls föräldrar kommer ikväll.

Jag och Hansl ska sova på luftmadrass och Hansls föräldrar ska sova i vår säng.

Jag är lite nyfiken på hur det fungerar att ha sex på en luftmadrass.
Jag inbillar mig att det kommer vara åbäkigt (om det nu är ett ord).

Samtidigt har jag en känsla av att det är som ett äventyr,

som när man var liten och campade i trädgården bakom huset.

Nu är vi ensamma igen

Det är en stor skillnad mellan att vara fem personer och tre.

Jag är orolig att Hansl kommer att känna hemlängtan nu när hans föräldrar inte är här längre.

-Om vi får, kommer vi tillbaka, sa de innan de for.

-Kom tillbaka snart, svarade jag.

Jag tror att de fortfarande är oroliga för sin son, men de är inte oroliga för om han kommer vara lycklig här.

Deras oro handlar numera om huruvida han kommer att få ett jobb.

Hansl säger att om han inte får något jobb, måste han åka hem.

Du är redan hemma, säger jag.

Inlaws

I alla fall så kom Hansls föräldrar till slut, efter en helg då jag legat nedbbäddad med feber, tvättat 4 maskiner med tvätt och tömt en miljard (nästan) flyttkartonger.

Det var en massa Oooh och Aaah. De var väldigt imponerade.

Fast så är det.

Vi bor fantastiskt fint.

Där finns det inget att skämmas för.

Sedan får vi se, när den här veckan är slut, om de tror att Hansl kommer att vara lycklig här... med mig.

Svärisarna kommer

Ikväll kommer de.

Jag är i upplösningstillstånd. Jag försöker rensa ut sånt som inte behövs, plocka ur de sista flyttkartongerna och ovanpå detta tvätta.

Hansl går vid sidan av och försöker att inte lägga sig i, försöker att inte stressa mig.
Han städar.
Det är viktigt för honom att hans föräldrar accepterar hans val att flytta hit.

Vi har inte sex idag... det är nedprioriterat.

Hansl påstår att jag gått ner mer i vikt, men jag förnekar det. Fast egentligen har jag ingen aning.

Svärföräldrarnas besök

Hansl säger att hans föräldrar INTE kommer att komma.
De hade kollat upp priserna för att hyra en husbil eller husvagn och att ta den till Sverige och de hade fått fram en slutsumma på dryga 25 000 kronor. De tyckte att det var lite dyrt.

Alltså inte så att de inte tänker komma alls, men de kommer att komma senare, när Hansl är här och installerad och då kommer de med flyg istället.

Jag pustar ut, för jag var väldigt nervös inför deras besök, men med Hansl här är det en helt annan sak.

Nu funderar jag mest på hur vi ska göra med sängplatser... kanske kan de sova på hotell.

Äh, Hansl får lösa det där. Det är ändå hans föräldrar.

Svärföräldrar

Hansl berättade att hans föräldrar ska komma hit

och jag kände hur hjärtat började slå fortare

och strupen snördes samman

och jag kunde inte få luft.

Alltså, hans föräldrar är världens gulligaste, men jag fattar att det är en storinspektion på gång. De ska kontrollera hur deras lilla telning ska bo. Är det jag har att erbjuda honom här i Stockholm bättre än det han har i Holland?

Så... de ska alltså komma hit första veckan i september - UTAN Hansl.

Och om det skulle vara så att de inte gillar mitt hem, så kommer säkerligen Hansl att få höra det till leda.

Jag har massiv prestationsångest.

Jag tänker på något annat, så att jag kan lugna ner mig lite.

Svärmor fyller år

Jag har lyckats pricka in svärmors födelsedag till nästa helg när jag ska till Hansl.
Och jag har lite presentångest.

Hon gillar lila, så jag tänkte ev köpa lite ögonskuggor som går i lila nyanser och kanske någon form av läppglans.



Om det är någon som har några bra present-tips, tar jag tacksamt emot dem.

Hon är väldigt ärtig och i 55 års åldern...

De hund

Hansls mamma frågade mig vad som krävs för att de ska få ta in sin hund i Sverige.

Och även om jag uppskattar att hon tänker ett steg längre - till när Hansl bor hos mig, så känns det som om jag förväntas vara ett uppslagsverk av regler och förordningar. Hansl gör likadant, förväntar sig att jag ska kunna allt.

När jag och dottern var där pratade vi om hundens svans

Och det var hysteriskt kul, tyckte i alla fall Hansl och hans pappa.

Jag: What's so funny?
Hansl: We use that word for something else.

Ni förstår va? De säger kanske Schwanz eller något liknande, men de menar KUK. *förklarar*

Hansls mamma

Hon är världens snällaste.

Jag har alltid haft en himla tur med mina svärmödrar. Alla har alltid varit jätterara med mig.
Visserligen tror jag att jag, som moderslös, väcker en hel del sympati hos dem.

I alla fall...

så hade vi ett långt samtal om hur det kommer att bli sedan... när Hansl bor i Sverige.

Jag frågade henne om hon verkligen trodde att det skulle bli så
och hon svarade att när tiden är rätt kommer han att flytta till mig
och de kommer att vara glada för hans skull för att då kommer Hansl att vara lycklig.

sedan sa hon det igen...

When it's the right time...

Vilket gav mig känslan av att hon anser att det INTE är rätt tid för Hansl att flytta till mig
och att det inte direkt är något som är nära förestående.

Middagskonversation

Hansls mamma: Miss Understood, how do you say "thank you" in swedish.

Jag: You say: Tack!

Hansls mamma: Tank!

Jag: T A C K *artikulerar utav bara helvete*

Hansls mamma OCH pappa: Tank, tank!

Hollandsresa

Så ska jag alltså snart åka till Holland igen. Hansls föräldrar ska hämta mig på flygplatsen, för Hansl jobbar.

Jag känner mig ofta lite besvärad av tanken på att umgås med svärföräldrar, men de är så himla snälla, så jag försöker att inte tänka på det. När man väl är "där", är det aldrig något problem.

Något som jag funderade över sist, det var att jag fick känslan av att de liksom "sålde in" Hansl. Typ att om jag sa att jag gillar hästar, så sa de att Hansl också gillar hästar. Alltså jag menar inte att de ljög, men att de puffade för sånt vi hade gemensamt.

Jag tar det som en jättestor komplimang, eftersom det borde betyda att de vill att jag ska vara med deras son.

---------------------------

Jag har funderat på att försöka ta mig in till en stad för att shoppa lite, men skulle jag säga det till Hansl skulle han bli så himla orolig för mig.

Så jag har planerat en liten rymning. Jag har kollat upp hur jag ska ta mig från Hansl till spårvägsstationen och om det går att ta sig därifrån till en större stad, så gör jag det. Annars är det väl bara att vända och gå hem.

Middag med svärisarna

I lördags åt vi middag med Hansl's föräldrar.

Efter maten frågade hans mamma om jag ville ha kaffe.

När jag sa ja, började alla skratta och jag fattade inte varför.

I vanliga fall hade jag nog tyckt att det känts väldigt obehagligt, men med Hansl's familj gjorde det inget och Hansl berättade genast vad det var som varit roligt:
-I asked my mother to make coffee and she said no, because she didn't want to make coffee just for me. Then I said that you wanted coffee and she asked how I knew that and I said that in Sweden they drink coffee after every meal.

Och jag frågade honom i förrgår om hans föräldrar hade sagt något om mig
och han svarade med att fråga vad jag hade sagt till dem.

Jag: I don't know. I have talked about my daughter and we talked about my father and that he lives in Dalarna and that my mother is dead. I told them about my brother and sister and... you know...

Hansl: Because my mother said that you have been through so much that I really have to take care of you and that I need to be careful not to hurt you.
Jag: ???

Jag vet inte vart det här kommer ifrån. Nog för att jag skulle tycka att det var skönt att få vara svag och bli omhändertagen för en gångs skull, men jag är ju inte sån...
Jag är inget offer
Jag vill hellre bli uppfattad som "Tjejen som reser sig efter varje jordbävning"
Jag är ju stark...