Han ringde igår och jag hörde att han hade druckit bara på att han sa hej. Han var så otroligt full. han sluddrade och meningarna hade inget sammanhang. Han hade varit hemma hos sina föräldrar och stulit sprit. Det "lustiga" i det hela var att han i helgen sa till mig att han var så stolt över sig själv för att han alltid haft tillgång till sprit hos sina föräldrar men aldrig tagit av den.
Och medan vi pratade så kände jag... jag orkar inte mer... så jag sa till honom där och då: Det får räcka nu. Jag flyttar stoppdatumet till idag. Det måste vända nu. För jag orkar inte längre. Du anstränger dig inte ens för att bli bra och jag tror inte att du vill det i hjärtat. Så det här måste bli din sista fylla - för nästa gång lämnar jag dig och då blir det för alltid. Då vill jag aldrig mer se eller höra av dig.
Han kommer inte minnas det här när han vaknar, så jag kommer att bli tvungen att påminna honom.
2 kommentarer:
Förstår att det måste var jobbigt för dig men du gör det enda rätta. Stå på dig och håll kvar känslan så att du kan stå fast vid stoppkravet. Ni behöver det båda två.
Skickar en pepp-kram för att du ska orka vara hård.
/Li
Tack. Känner mig allt annat än stark just nu.
Skicka en kommentar