Gott Nytt År!!!

Jag låtsas att jag är glad... men det är jag inte...

jag är grymt premenstruell

och min pojkvän har ljugit för mig... på min födelsedag

fast jag får skylla mig själv, eftersom jag bestämde mig för att inte fråga, men gjorde det i alla fall.

Svärmor fyller år

Jag har lyckats pricka in svärmors födelsedag till nästa helg när jag ska till Hansl.
Och jag har lite presentångest.

Hon gillar lila, så jag tänkte ev köpa lite ögonskuggor som går i lila nyanser och kanske någon form av läppglans.



Om det är någon som har några bra present-tips, tar jag tacksamt emot dem.

Hon är väldigt ärtig och i 55 års åldern...

My secret is out

Andra gången jag träffade Hansl var en vecka efter min födelsedag.

Jag sa aldrig till honom att jag fyllde år av den enkla anledningen att jag inte ville att han skulle känna att han behövde köpa någon födelsedagspresent till mig. Det är så knepigt att komma på något bra när man inte känt varandra någon längre tid. Jag ville helt enkelt inte utsätta honom för det.

Sara sa att han skulle bli ledsen, men jag tänkte att om det går tillräckligt med tid, så kommer han inte ens att reflektera över det.

Han försökte ta reda på det en gång. Han frågade mig vilket stjärntecken jag var född i, men när jag svarade LIBRA förstod han inte vad det var.

I alla fall, när Hansl var här sist, frågade han mig när jag fyller år och då sa jag som det var. Det tog väl någon sekund innan det sjönk in att jag faktiskt fyllt år medan vi varit tillsammans.

Han blev inte glad, men han köpte min förklaring.

Jag sa att om han hade frågat, hade jag berättat. För det handlade inte om att dölja något för honom.

Hansl: But you don't know when my birthday is.
Jag: I do too
Hansl: When is it then?
Jag: It's on the 19th. of june
Hansl: How do you know that. Did my mother tell you?
Jag: No, I saw it in your passport.
Hansl: Oh you are so sneaky!

Psykbryt

Har precis haft ett sammanbrott. Säkert något premenstruellt...

*suck*

Bara grinade och grinade...

för att jag saknar mamma,

för att pappa inte kommit ihåg att jag fyllde år,

för att brorsan inte brydde sig om att påminna pappa,

för att jag inte har någon som kan trösta mig när jag är ledsen,

för att lägenheten behöver städas och jag inte orkar.

Och jag grät för Martin...
för att jag har tappat min bästa vän och älskare...

och för att den som ska ta hans plats är så fruktansvärt långt borta.

Ang att fylla år

Jag har inte sagt till Hansl att jag fyller år idag.

Och jag har fått "utstå" en del kritik om det från Sara.

Delvis har det varit: Men du måste ju säga att du fyller år så att du får en present.
Och delvis har det varit: Men det är ju taskigt av dig att inte säga. Hade inte du velat veta om han fyllde år? Han kommer bli jätteledsen.

Men jag känner att jag själv hade haft svårt att köpa en present till någon som jag känt så kort tid och bara det här med att bestämma hur mycket pengar man ska spendera.

Jag är ju inte med honom för att jag vill ha saker.

Jag är med Hansl för att jag vill älska och bli älskad.