Idag längtar jag ohyggligt mycket efter Martin. Känns fruktansvärt jobbigt eftersom jag har varit i en "nu går jag vidare" fas och känt mig stark.
Nu känner jag mig svag och kärlekskrank.
(Krank är tyska för sjuk - litet tillägg för alla nördar som läste franska i skolan)
Idag är det Martins sista chans som jag satsar på. Lustigt, men tragiskt hur det går upp och ner.
1 kommentar:
Var tog du vägen?
Skicka en kommentar