Martin gjorde en sak i helgen som verkligen fick mig att börja oroa mig för hans dotter.
Vi var hemma hos min väninna och han berättade att han sagt till sin mamma att vi skulle komma över och hämta dottern vid 18.30. Vi åkte lite tidigare så vi skulle komma dit vid 18.10. Då hade han mig att ringa hans föräldrar och berätta det. Jag sa lite skämtsamt att det här var visst kvällens viktigaste samtal. Men han sa att det var visst jätteviktigt för att det är viktigt för hans dotter.
Jag förklarade för honom att det är bara viktigt för henne eftersom hon är medberoende och i och med det har hon ett kontrollbehov som Martin i sin egen sjukdom behöver tillfredställa. Han blev jättearg och sa att han har gjort så med sin exfru i 16 år och det har gått JÄTTEBRA. (gaaah!!?! tar han upp sin störda exhustru i det HÄR samtalet) Jag tappade hakan och sa; Hon är ju mer medberoende än någon annan och HELT utan sjukdomsinsikt.
Jag vet i alla fall om att mitt beteende är fel. Jag kan hindra mig själv i situationer och se att; nu är jag inte riktigt frisk.
Önskar bara att Martin kunde lära sig detsamma. Och att han inte eldar på sin dotters medberoende, utan hjälper henne att bli en frisk sund människa.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar