Han hör inte av sig ofta, men det har blivit några ord här och där... oftast på msn.
så i onsdags skrev han och jag kopplade inte först, men sedan så insåg jag att han var full.
och det kändes så jävla jobbigt. Till slut slutade jag svara på det han skrev.
Martin blir jävligt dryg och elak ibland när han är full och jag minns inte vad han skrev, men jag tänkte att jag faktiskt inte behöver ta det här. Jag behöver inte det - för det är inte mitt problem längre.
Jag har själv valt att finnas till hands för Martin om han behöver prata och det har jag gjort för att jag brytt mig om honom.
Men jag hade inte tänkt mig något sånt här... en verbal misshandel... spott och spe över vårat gemensamma förflutna.
Så jag sa till honom idag att nu räcker det. Jag vill inte ha alkoholproblem och drogproblem som en aktiv del av mitt liv. Jag sa att han inte är välkommen att höra av sig något mer.
2 kommentarer:
Oh, vad jobbigt! Bra att du sa ifrån fast jag fattar att det inte är lätt! Men du gör rätt så är det bara. Fast huvudet fattar det långt innan känslorna gör det.
Det som gör mig så besviken är att jag känner att de få saker som jag faktiskt vårdade från mitt och Martins förhållande blir besudlade och om Martin bara får mig att må dåligt så har jag ingen orsak att finnas tillgänglig för honom.
Skicka en kommentar