Martin var hemma över jul och då drack han sig redlös nästan varje dag, men när han kom tillbaka till behandlingshemmet började han på allvar använda de olika drogerna som erbjöds honom.
Han var så vag när jag frågade honom vad han hade tagit.
Det spelar egentligen inte någon roll för mig, men jag frågade igen av ren nyfikenhet:
-Syntetiskt cannabis
-LSD
-Extacy
-Amfetamin
Han sa att han inte tagit något på 2 månader
(sedan kan man ju tro det eller inte, som man vill - sanningen är relativ när det gäller Martin)
Han dricker fortfarande, men inte mycket, la han till.
Jag: Fast så funkar det väl inte? Mängden spelar väl ingen roll? Det är väl att du gör det överhuvudtaget, fast du inte ska?
Sedan pratade vi lite om knarkarbruden som han var tillsammans med.
Jag berättade för Sara... och jag hörde hur hon drog efter andan: TÄNK om du hade varit ihop med honom fortfarande! Och då hade ju du varit jätteglad för att han åkte på behandlingshem och allt och så knullade han runt och knarkade, istället för att jobba på sin nykterhet.
Jag: Jag är så glad att jag har Hansl.
Sara: Du ska vara glad att du inte har Martin.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar