Pull my hair! I mean DON't pull my hair.

Jag sa till honom att han måste sluta dra mig i håret när han vill ha sex.

Han: I thought you liked that
Jag: Why would you think that? I don't!
Hansl: But you said you like when I pull your hair.
Jag: Nooo, I like when you do that when you're taking me from behind, not when we're cuddling.

Jag tänker att det finns en viss språkbarriär i vårat förhållande.

Ett inlägg om allt möjligt...

Det är bara två veckor kvar tills Hansl kommer. Han är trött på bilen och allt som krävs för att den ska bli svensk medborgare.

Sedan krävs det en hel del för att Hansl ska få stanna i Sverige också. Jag fattar inte. Jag trodde att det var lätt... vi är ju med i EU...

Hansl har sin avskedsfest ikväll. Alla hans vänner ska dit. Jag antar att det kommer att delas ut en hel del inbjudningar till höger och vänster.
I huvudet funderar jag på en ny säng åt dottern som är stor nog att ta ett par vuxna, ifall vi får många gäster på en gång.

Jag nämnde vid ett tillfälle att jag var orolig för hur vi kommer att fungera i vardagen.
Hansl: Miss Understood, you are thinking with your head. Start thinking with your heart and let the magic happen. I want to sweep you off your feet, every day. I want to spend the rest of my life making you happy. That is all I want.

Fredag den trettonde

Det har varit lite tjafsigt för oss sedan jag var i Holland och det känns jättetrist. För jag vill så gärna att allt ska kännas bra nu när han praktiskt taget är på väg.

Men idag kände jag det i hela kroppen, som en svallvåg av kärlek som bara slog över mig

och det är så skönt, för det känns så rätt,

så allt som varit jobbigt och tröttsamt den sista tiden bara flöt bort.

Sara

Sara klagade på att jag inte lät särskilt glad åt att Hansl ska komma.
Och det är nog sant. Just nu känns det jättejobbigt, fast jag försökte övertyga Sara om motsatsen: Jag har aldrig varit lyckligare...

Men så är det ju inte. Jag har så himla mycket bara i vardagen, med att arbeta och ta hand om dottern

och ovanpå det ska man ringa alla samtal och kolla upp allt och varje dag ringer Hansl och vill veta vad jag tagit reda på under dagen och om jag har fixat än det ena och än det andra och jag känner att jag har så mycket information i huvudet att det är svårt att få någon reda på det.

Och som bonus ska jag arrangera en flytt till vårt gemensamma hem.

Jag vill bara att han ska vara här NU och att allt ska vara klart med flytt, bilimport och migrationsverk, försäkringskassa och allt.

Jag fattar ju att det här bara är början och det kommer inte att vara över förrän till Oktober.

I Oktober ska jag slappna av... Oktober är MIN månad.

Kåt när ens käraste sover

Det där med att väcka sin pojkvän med en avsugning, har aldrig slagit fel för mig. Killen har alltid blivit lika glad när han vaknat med ett praktstånd i munnen på sin flickvän (d v s jag).

Att runka honom när han sover ger inte alltid utdelning... Det är svårare att få honom hård och om man lyckas med det, är chansen stor att den slaknar innan han vaknat.

Och när jag skriver detta, så inser jag hur det nästan är på gränsen till våldtäkt. Det är att bra att man vet i förväg att ens närmanden är välkomna, särskilt om man gör något så intimt som att vidröra könet.

En pojkvän, som jag var ihop med för många år sedan, började vid ett tillfälle smeka mig, när han trodde att jag sov. Jag vet inte varför men jag blev jätteupphetsad av det. Han stönade djupt när han kände hur våt jag blev av hans behandling.
Fast hade jag sovit på riktigt hade jag kanske inte blivit så upphetsad.

I alla fall så "väckte" han mig till slut, så att vi kunde ha sex och det var jättehärligt.

Hansl har en lite annan taktik: Han drar mig i håret och kittlar mig.
Jag försöker att ha överseende med det, men tyvärr blir jag mer irriterad än kåt.
Jag avråder från att väcka flickvänner med den metoden.

Sex i Holland

Som vanligt har vi haft sex tills jag blev alldeles öm

och den enda ställningen jag klarade av till slut var att rida honom långsamt

och mellan samlagen kurerade jag med salvor och vagitorer,

för avhållsamhet är otänkbart när man vet att det är en månad kvar till nästa gång.

Lämna inte bordet förrän tallriken är tom!

Gissa vad alla pratar om i Holland.

Svar: Hansls flytt till Sverige.

Vi träffade Hansls vänner igår. De bjöd in sig själva att stanna en helg hos oss i slutet av Oktober. Inte för att jag har något emot det, men jag blev lite tagen på sängen.
Jag tror att det kommer att vara bra för Hansl att ha lite "kontakt" med hemlandet.

Hansls föräldrar kommer 12:e september och stannar en vecka och sedan ska de tydligen fira jul hos oss.

Trots att det är just sånt här man gör som sambo, så får jag känslan av att mitt privatliv blir invaderat.

Jag blir nästan rädd när jag tänker på hur annorlunda allt kommer att bli.

Det som gör att allt känns bra, är tanken på att Hansl kommer att finnas vid min sida...

Holland

Holland ikväll.

Det ska bli mycket sex.

Det slutade med att vi faktiskt ska åka till hans kompis, men helt plötsligt så ska kompisens syrra också följa med. Det känns helt plötsligt jättejobbigt.
Det blir för mycket människor, känns det som.

Skönt att de talar svenska i alla fall.

Jag satt och läste det här inlägget... och det fick mig att inse att jag är väldigt blyg och tillbakadragen, särskilt när det gäller människor jag inte känner.

Jag sitter gärna tyst och iakttar tills jag blir inbjuden till samtal. Då kan jag prata hur mycket som helst.

Sedan tänker jag på talesättet: Det är bättre att tiga och låta folk tro att du är dum, än att tala och undanröja alla tvivel.

Svärföräldrarnas besök

Hansl säger att hans föräldrar INTE kommer att komma.
De hade kollat upp priserna för att hyra en husbil eller husvagn och att ta den till Sverige och de hade fått fram en slutsumma på dryga 25 000 kronor. De tyckte att det var lite dyrt.

Alltså inte så att de inte tänker komma alls, men de kommer att komma senare, när Hansl är här och installerad och då kommer de med flyg istället.

Jag pustar ut, för jag var väldigt nervös inför deras besök, men med Hansl här är det en helt annan sak.

Nu funderar jag mest på hur vi ska göra med sängplatser... kanske kan de sova på hotell.

Äh, Hansl får lösa det där. Det är ändå hans föräldrar.

Svårt att sova

Jag har haft svårt att sova på sista tiden. Jag vaknar vid 4 och sedan ligger jag och tänker på Hansl och att han ska flytta hit och dottern och jobbet ända till klockan ringer.

Jag är trött och frånvarande på jobbet och har egentligen inte energi att göra någonting.

Och om någonting annat...

Sara och jag pratade i telefon igår och hon sa: Vad konstig du låter? Har du en kille där?
Jag: Men om jag hade en kille här skulle jag väl knappast sätta mig och ringa till dig?
Sara: Du har Martin där!?
Jag: Nej.

Fast hon vet inte att jag har träffat Martin... i fredags. Det var helt kort, men det var inte mindre jobbigt för det.

Han är så förändrad och jag tycker så fruktansvärt synd om honom. Jag frågade honom om det går bra.
M: Det går knackigt.
Tårarna började rinna. Jag kunde inte hjälpa det.
Jag gav honom en kram och viskade in i hans axel: Jag vill att du ska fixa det här.

Sedan skildes vi åt. Och jag är så glad att jag inte är en del av hans liv. För att välja bort att leva med hans bipolaritet är nog ett av de sundaste besluten jag gjort. Och jag är tacksam över att jag inte har behövt stå vid sidan och se honom förfalla till det vrak han är nu.

Och jag vill inget hellre än att han lyckas få ordning på sitt liv, men jag är tror inte att det går.

Inbjudan

Han berättade att vi har blivit inbjudna till ett par vänner till honom, men att han tackat nej till det, för att vi har så kort tid tillsammans i helgen och att det är långt och köra och han vill spara pengar.

Det gjorde mig lite besviken för jag är nyfiken på att se hur han är tillsammans med sina kompisar. Samt att jag tycker att det skulle vara kul att få träffa några av de vänner som man bara har hört talas om i ett års tid.

Migrationsverket

Idag har jag surfat på migrationsverkets hemsida. Det var inte så jävla självklart som man kan tro att hitta rätt blanketter...

För EU-medborgare som ska flytta till annan EU/EES-medborgare.
OBS! Svensk medborgare räknas i det här fallet inte som EU-medborgare.

man ba: nähä? Inte den alltså

Till slut hittade jag två blanketter som jag trodde skulle vara de rätta, men för säkerhets skull ringde jag till migrationsverket för att kontrollera.
En automatisk röst förklarade att telefonkön skulle kosta 15 minuter av mitt liv - fast i verkligheten tog det 20, innan jag fick prata med en dam.

Ett beslut för om Hansl får flytta till Sverige eller inte kommer att dröja allt emellan 4 veckor upp till ett par månader.

Jag försökte lura ur damen på migrationsverket vad för typ av skäl de skulle kunna ha för att avslå ansökan, men hon var jättehal.

Jag berättade det för Hansl och han blev inte glad åt att någon annan person ska sitta och bestämma huruvida vi får leva tillsammans eller inte

Hon hänvisade till 2 helt andra blanketter än de jag hade hittat och när jag senare letade efter dem på hemsidan, visade det sig att den ena inte ens fanns.

Damen sa också att han måste skicka in ansökan när han väl kommit till Sverige, men enligt hemsidan så får han inte skicka in den här i Sverige, utan att det måste göras via svenska ambassaden eller svenska konsultatet i landet där han bor.

Så imorgon måste jag ringa dem igen och fråga om den saknade blanketten och var i helvete ansökan ska skickas in, i Holland eller i Sverige.

Medberoende

Parkbänksalkisar är inte så svåra att urskilja... De sitter där de sitter eller så känner man igen dem på den distinkta doften av urin och alkohol.

Framför mig på pendeln sitter en annan typ av alkoholist. Hon har fina cityshorts och ett exklusivt sollinne, är sminkad och luktar av en stark parfym. Jag känner inte ens doften av alkohol, men jag vet att hon är alkoholist för jag ser det på huden. Jag ser det på hennes ögon.

Jag tänker att jag är nog världens mest skadade människa som går omkring och identifierar alkoholister.

Hon går av och ersätts av två pladdrande kvinnor som diskuterar den enas syster...

Det tar inte lång tid innan jag fattar att systern går igenom exakt samma sak som jag gick igenom för 6 år sedan. Hon har lämnat sin alkoholist, hon har barn och hon behöver massor av bekräftelse och hon råkar i lag med nya alkoholister.

Jag hör på dem att de inte förstår hur hon känner sig. De fattar inte varför hon inte prioriterar barnen framför att träffa en ny kille, men det handlar ju inte om det.

Hon är trasig och hon måste få hjälp...

Jag vill säga till dem att be henne ringa mig - för jag har varit där och jag kanske kan hjälpa henne.

Men jag skäms över att jag tjuvlyssnat, så jag säger inget.

Sedan tänker jag att det kanske är lika bra, för jag har tillräckligt med mitt eget.

Resa till Holland

Hansl väntar och han har lovat att ta hand om mig hela helgen.


Det finns inte ord för hur mycket jag längtar efter honom just nu.

Vi har pratat massor om vad vi längtar efter att göra med varandra...
och i vilka ställningar.