Jag kunde ha varit trebarnsmamma idag...
Jag kunde ha haft en 1½ åring och en ½åring som förde liv och oväsen.
Nu, är det enda som stör tystnaden, väggklockans rytmiska tickande.
egentligen, så är det förbjudet att tänka på barnen som kunde ha varit, men jag kan inte låta bli....
Hade det varit flickor eller pojkar?
eller kanske en av varje?
och hur hade min dotter varit som storasyster?
Jag har absolut gjort den rätta prioriteringen. Jag har satt det som finns först, men...
Jag önskar att jag kunde gjort annorlunda. Jag önskar att jag hade haft plats och ekonomi för dom. För då hade jag kunnat låta dom leva.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar